Person drack vatten – dog

2024 01 11

En person har dött efter att ha fått vattenförgiftning.

Händelsen har ägt rumt på ett sjukhus i Kronobergs län.

Bakgrunden

– Det hela gäller en patient som hade flera psykiatriska diagnoser, skriver Region Kronoberg i ett pressmeddelande.

I hemmet fick patienten hjärtstillestånd efter att ha druckit stora mängder vatten.

SOS larmades och efter långvarig hjärt-lungräddning återfick patienten hjärtaktivitet vid ankomst till sjukhuset.

Patienten var dock fortfarande djupt medvetslös.

På sjukhuset

När patienten var på sjukhuset kunde sjukvårdspersonalen konstatera att patienten hade väldigt låga nivåer av natrium i blodet.

Sjukvårdspersonalen bedömde att nivåerna var en följd av det höga vattenintaget och det som orsakade hjärtstoppet.

Patienten gavs initialt viss behandling som försämrade patientens möjlighet att göra sig av med vattenöverskottet, skriver regionen i sitt pressmeddelande.

Något som kan ha försämrat patientens redan dåliga prognos. Behandlingen kan nämligen ha bidragit till att patienten avled fem dagar senare.

Så agerar sjukhuset framöver

Sjukhuset väljer nu att agera för att någonting liknande inte ska inträffa framöver.

Detta gör man bland annat genom att kliniken ser över sina rutiner.

Man har även vidtagit förebyggande åtgärder så som intern utbildning i hantering av komplexa ovanliga sjukdomstillstånd.

Anmäler sig själva

Sjukhuset tar händelsen på allvar.

Därför har chefläkaren även lämnat ärendet till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) för bedömning enligt Lex Maria.

Därför är vatten farligt

Vatten är ett av våra vanligaste så väl som viktigaste näringsämnen.

Utan vatten kan människan överhuvudtaget inte leva. Men vatten kan även vara skadligt om det används i för stora mängder.

Ett annat ord för att inta för mycket vatten är vattenförgiftning.

Stora mängder vatten kan leda till att hjärnan sväller.

– Att tillståndet blir så uttalat att det leder hjärtstillestånd är mycket ovanligt och har hög dödlighet, skriver regionen.

Foto: KOBU Agency

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen