PENSIONSBRÅKET: C ger inte upp

2022 06 13

S, MP, C och V:s gemensamma pensionsförslag stoppades av oppositionspartierna i finansutskottet.

Enligt Kristdemokraternas ledamot i finansutskottet, Jakob Forssmed, kom regeringens förslag för sent.

– Med några få minuter innan utskottsmötet kom det ett nytt förslag som inte hunnit beredas på rätt sätt, och därför måste vi förhålla oss till det, sa han till SVT Nyheter.

Istället kommer högeroppositionens pensionsförslag behandlas.

– Vi följer riksdagsordningen. Därför kommer det inte behandlas, utan det blir istället vårt förslag – och det är bra för Sveriges pensionärer, konstaterade Jakob Forssmed.

Kommer ta frågan vidare

Centerpartiets ekonomiske-politiska talesperson Martin Ådahl var upprörd efter högeroppositionens besked.

– De har tagit spelet i riksdagen till en extraordinär nivå, där man inte bara vill bestämma vad man själv lägger för förslag utan också vad alla andra får lägga för förslag. Det har aldrig hänt tidigare, sa han till DN.

Trots motgången har Centern inte förlorat hoppet.

Under kvällen meddelar Martin Ådahl att partiet tänker ta frågan vidare.

– Vi kommer hitta ett sätt att lägga fram det här i riksdagen. Det måste ändå vara så att om man har en kompromiss som har en majoritet så måste man få presentera den, säger Ådahl till SVT.

Finns en möjlighet

Det finns fortfarande en möjlighet för C, S, MP och V.

Partierna kan fortfarande lämna in förslaget i form att ett yrkande till riksdagen. Det blir då upp till talmannen Andreas Norlén att ta ställning till om förslaget är förenligt med riksdagsordningen, rapporterar SVT.

Talmannen har möjlighet att gå emot finansutskottet, där nio av 17 riksdagsledamöter tillhör högeroppositionen.

Ett sådant scenario skulle innebära att förslaget går upp till omröstning. Men oavsett om talmannen godkänner partiernas pensionsförslag eller inte, kan beslutet gå vidare till konstitutionsutskottet (KU).

Kan gå till KU

Oppositionen har möjlighet att stoppa en omröstning och om talmannen nekar regeringsunderlagets förslag kan en riksdagsmajoritet bestrida talmannens beslut.

Vid båda scenarierna går frågan vidare till KU, som därmed får ansvaret att avgöra om förslaget strider mot riksdagsordningen eller ej.

Om KU godkänner förslaget går frågan tillbaka till kammaren för omröstning.

Vid ett nej från KU är Socialdemokraternas och Centerpartiets pensionskompromiss ett minne blott.

Foto: Riksdagen resp Anders Löwdin

Text: Redaktionen

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort.

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare.

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare.

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övningskörning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar.

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen