PENSIONSBRÅKET: C ger inte upp

2022 06 13

S, MP, C och V:s gemensamma pensionsförslag stoppades av oppositionspartierna i finansutskottet.

Enligt Kristdemokraternas ledamot i finansutskottet, Jakob Forssmed, kom regeringens förslag för sent.

– Med några få minuter innan utskottsmötet kom det ett nytt förslag som inte hunnit beredas på rätt sätt, och därför måste vi förhålla oss till det, sa han till SVT Nyheter.

Istället kommer högeroppositionens pensionsförslag behandlas.

– Vi följer riksdagsordningen. Därför kommer det inte behandlas, utan det blir istället vårt förslag – och det är bra för Sveriges pensionärer, konstaterade Jakob Forssmed.

Kommer ta frågan vidare

Centerpartiets ekonomiske-politiska talesperson Martin Ådahl var upprörd efter högeroppositionens besked.

– De har tagit spelet i riksdagen till en extraordinär nivå, där man inte bara vill bestämma vad man själv lägger för förslag utan också vad alla andra får lägga för förslag. Det har aldrig hänt tidigare, sa han till DN.

Trots motgången har Centern inte förlorat hoppet.

Under kvällen meddelar Martin Ådahl att partiet tänker ta frågan vidare.

– Vi kommer hitta ett sätt att lägga fram det här i riksdagen. Det måste ändå vara så att om man har en kompromiss som har en majoritet så måste man få presentera den, säger Ådahl till SVT.

Finns en möjlighet

Det finns fortfarande en möjlighet för C, S, MP och V. 

Partierna kan fortfarande lämna in förslaget i form att ett yrkande till riksdagen. Det blir då upp till talmannen Andreas Norlén att ta ställning till om förslaget är förenligt med riksdagsordningen, rapporterar SVT.

Talmannen har möjlighet att gå emot finansutskottet, där nio av 17 riksdagsledamöter tillhör högeroppositionen.

Ett sådant scenario skulle innebära att förslaget går upp till omröstning. Men oavsett om talmannen godkänner partiernas pensionsförslag eller inte, kan beslutet gå vidare till konstitutionsutskottet (KU).

Kan gå till KU

Oppositionen har möjlighet att stoppa en omröstning och om talmannen nekar regeringsunderlagets förslag kan en riksdagsmajoritet bestrida talmannens beslut.

Vid båda scenarierna går frågan vidare till KU, som därmed får ansvaret att avgöra om förslaget strider mot riksdagsordningen eller ej.

Om KU godkänner förslaget går frågan tillbaka till kammaren för omröstning.

Vid ett nej från KU är Socialdemokraternas och Centerpartiets pensionskompromiss ett minne blott.

Foto: Riksdagen resp Anders Löwdin

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBLUFFADE: Gigantisk upptäckt i rymden

2025 08 20

Astronomer vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har gjort en historisk upptäckt.

Med hjälp av det kraftfullaste teleskopet Alma har forskarna upptäckt en röd superjättestjärna, DFK 52,  i Vintergatan som omges av en enorm och expanderande bubbla av gas.

Ett historiskt ögonblick.

I ett uttalande uppger astronomerna att bubblan är den största strukturen i sitt slag som upptäckts i Vintergatan. Den innehåller lika mycket massa som solen och skapades i ett stjärnutbrott för omkring 4 000 år sedan.

–  Varför stjärnan överlevde en så kraftfull händelse är en gåta, skriver forskarna.

”Vi blev överraskade”

Mark Siebert, astronom vid Chalmers, har lett forskarlaget.

Han berättar att den gigantiska stjärnan liknar Betelgeuse – en röd superjättestjärna i stjärnbilden Orion.

– Vi blev överraskade när vi såg vad Alma visade oss. Stjärnan är mer eller mindre en tvilling till Betelgeuse, men den är omgiven av en gigantisk, rörig bubbla av material, säger Siebert.

Bubblan som omger stjärnan är ett moln bestående av gas, stoft och damm. Den väger ungefär lika mycket som solen men sträcker sig 1,4 ljusår ut från stjärnan, vilket gör den tusentals gånger bredare än vårt eget solsystem.

Genom att analysera ljuset från gasens molekyler har forskarna kunnat se att bubblan håller på att expandera.

–  Bubblan är gjord av material som tidigare varit en del av stjärnan. Allt måste ha kastats ut i ett slags explosion som inträffade för ungefär fyra tusen år sedan. I kosmiska termer är det bara ett ögonblick sedan, säger astronomen Elvire De Beck på Chalmers.

Galaxens nästa supernova?

Upptäckten kan ge ny kunskap om hur stjärnor påverkar sin omgivning och hur material sprids vidare i rymden, något som på sikt kan bidra till bildandet av nya stjärnor och planetsytem.

Röda superjättestjärnor som DFK 52 befinner sig i slutskedet av sina liv. När stjärnorna slutligen exploderar i en supernova frigörs enorma mängder energi och stjärnans yttre lager slungas ut i rymden. Kvar blir ett färgstarkt moln av helium, kol och väte – en så kallad nebulosa – ur vilket nya stjärnor kan bildas.

Men än så länge har DFK 52 inte exploderat.

– För oss är det ett mysterium hur stjärnan lyckades slunga ut så mycket material på så kort tid. Kanske har den, precis som Betelgeuse verkar ha, en följeslagare som ännu inte upptäckts, säger Mark Siebert.

Astronomerna förutspår dock att DFK 52 blir galaxens nästa supernova.

– Vi planerar fler observationer för att förstå vad som händer – och för att ta reda på om detta skulle kunna bli Vintergatans nästa supernova. Om detta är en typisk röd superjätte kommer den att explodera någon gång under de kommande miljoner åren, säger Elvire De Beck.

FAKTA: Röda superjättar

- Röda superjättar är några av de sällsyntaste och ljusaste stjärnorna på himlen. De är det sista utvecklingsstadiet för stjärnor som föds med mycket större massa än solen (mer än åtta gånger solens massa). För astronomer är de nycklar till att förstå alla stjärnors och planeters livshistorier. 

- De tyngsta stjärnorna skapar och sprider nybildade grundämnen i den interstellära rymden, ger energi åt galaxens reserver av gas och stoft och hjälper nya generationer av stjärnor att bildas. De närmaste röda superjättarna i vår galax, Vintergatan, är lätt synliga för alla med tillgång till mörka natthimlar. Betelgeuse i stjärnbilden Orion och Antares i Skorpionen är båda välkända exempel.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Foto: Nasa

Text: Redaktionen