Pensionsåldern ska ändras – det här gäller

2025 10 10

Vad som också sker kommande år är att den så kallade riktåldern införs.

Men det är långt ifrån alla som har koll på varför den införs – eller vad det innebär. 

Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten i våras var det bara åtta procent som känner till riktåldern, trots att den har stor betydelse för pensionen.

– Det är många som undrar vid vilken ålder man kan börja ta ut sina olika pensioner när förändringarna genomförs, framhåller Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i ett nytt blogginlägg i veckan.

Styr uttag av pensionen

Riktåldern för pension är för nästa år satt till 67 år. Det gäller fram till och med 2031 och bestäms alltid sex år i förväg.

Nästa år träder alltså förändringen i kraft.

– Den är inte tvingande, men den styr när du tidigast kan börja ta ut din inkomst- och premiepension. Den påverkar också när du kan få garantipension och bostadstillägg inom det allmänna pensionssystemet, förklarar Monica Zettervall.

Då kan du ta ut pension

Förändringen beskrivs vara en del av en bredare anpassning av pensionssystemet. Till exempel kopplas även sjukersättning och arbetslöshetsersättning till riktåldern.

Först tre år före den utpekade åldern kan du börja ta ut din pension.

– Garantipension och bostadstillägg kan du få tidigast vid din riktålder. Om du har sjukersättning från Försäkringskassan fortsätter den att betalas ut fram till din riktålder. Samma sak gäller om du är arbetslös och har a-kassa, informerar Monica Zettervall.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Glöm inte: då blir det högre skatt

Monica Zettervall understryker också ytterligare en viktig del i att känna till nu när riktåldern förändras, nämligen att det är högre skatt på pension som tas ut tidigt.

– Från januari året efter din riktålder betalar du lägre skatt, tack vare ett högre grundavdrag. Du behöver inte göra något för att få denna skattesänkning – Skatteverket har redan räknat in det i skattetabellerna. Sänkningen gäller oavsett när du väljer att börja ta ut din pension.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har tidigare kommenterat den nya riktåldern enligt följande.

– Det finns många fördelar med att fortsätta arbeta. Vi blir friskare av att jobba och ha kollegor. Och pensionen blir högre. Samtidigt blir allt fler allt äldre och det finns stora behov av erfarna medarbetare i de flesta branscher. 

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

LÄS MER: Många svenskar har gjort samma miss – riskerar ekonomisk smäll

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp T. Miroshnichenko

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen