Pensionärer varnas för okänd regel – ”förlusten kan bli 212 000 kronor”

2024 03 16

I dag har cirka sex av tio pensionärer någon del av garantipension.

Garantipensionen är ett grundskydd i den allmänna pensionen som är till för de som haft medel, låg eller ingen arbetsinkomst under livet.

– Den baseras främst på hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige, men även ditt civilstånd, framhåller Pensionsmyndigheten.

Varnar för okända regeln

Som mest kan garantipensionen bli 11 603 kronor för ensamstående och 10 505 kronor i månaden för gifta.

Den riskerar dock att bli betydligt lägre om personer tar ut sin allmänna pension innan 66 år. Det varnar intresseorganisationen SPF Seniorerna för i en ny rapport.

SPF hänvisar till den så kallade ”66-årsregeln” som ökar med riktåldern. Organisationen beskriver den som en ”relativt okänd regel” som leder till ytterligare negativa effekter för den som tar ut pension tidigt.

Enligt SPF blir effekterna av 66-årsregeln bland annat betydande för personer födda 1958 med slutlöner på 30 000, 34 000 respektive 38 000 kronor.

– När pensionsuttag sker vid 63, 64 och 65 år medför 66-årsregeln mellan 300 och 900 kronor lägre pension efter skatt varje månad. På årsbasis blir det förluster på 3 800–10 600 kronor efter skatt, framhåller organisationen i ett uttalande.

”Mellan 75 000 och 212 000 kronor”

SPF:s ordförande Eva Eriksson konstaterar att 66-årsregeln innebär att garantipensionen blir livslångt lägre om uttag sker före 66 års ålder.

– Livsvarigt kan förlusten bli mellan 75 000 och 212 000 kronor efter skatt, säger hon till Expressen.

Nu kräver SPF att informationen om 66-årsregeln och dess effekter förbättras och förenklas.

– För att 66-årsregeln ska kunna anses skälig måste alla människor kunna försörja sig, genom arbete eller sociala ersättningar, ända fram till riktåldern, skriver organisationen.

Fakta riktåldern

- Den så kallade riktåldern är en pensionsålder som tar hänsyn till den ökade medellivslängden i Sverige. Riksdagen har beslutat att riktåldern ska styra vid vilken ålder pensionärer kan få de olika delarna inom den allmänna pensionen. 

- Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

- Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

- Riktåldern väntas öka enligt nuvarande prognos, eftersom medellivslängden ökar i Sverige. Exempelvis väntas riktåldern för personer födda mellan 1970 och 1980 bli 68 år. 

Källa: Pensionsmyndigheten 

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Sverige säger nej till USA – stormakten vädjar om hjälp

2025 03 17

Det råder stor brist på ägg i USA.

Efter flera utbrott av fågelinfluensan har över 50 miljoner höns tvingats avlivats i USA sedan oktober 2024.

Det har lett till ett kraftigt minskat utbud av ägg, vilket fått USA:s regering att vända blicken mot andra länder.

Stormakten har undersökt om flera europeiska länder, inklusive de nordiska, kan exportera ägg till USA.

Nu svarar Sverige.

Enligt Kronägg, en av Sveriges största äggproducenter, blir det svårt att transportera ägg till stormakten i väst.

– Det är inte helt okomplicerat att få tillstånd för export till USA. Jag tror inte vi kommer att exportera, säger Kronäggs vd Markus Lindström till GP.

– Vi har också äggbrist i Europa och där har vi redan exportkanaler vi använder oss av. Så det är snarare så att vi exporterar inom Europa.

Norge ger samma besked.

– Tyvärr har vi inte ett enda ägg att sälja. Alla ägg vi har kommer att gå till norska konsumenter, säger Kjell S. Rakkenes, vice vd för strategi, hållbarhet och kommunikation på äggproducenten Nortura, till norska TV2.

Enligt Rakkenes har USA kontaktat många länder runt om i världen.

– Jag har förstått att de har kontaktat flera länder med förfrågningar om att köpa ägg. Det visar att försörjningssituationen är krävande på fler håll än i Norge, säger han.

Finland och Danmark svarar

Finland och Danmark säger varken ja eller nej.

Båda länderna hänvisar dock till att nuvarande regelverk gör det svårt att exportera ägg till USA.

– Ett stort antal kontrollkrav i bland annat USA står i vägen för att kunna exportera ägg dit, har chefen för branschorganisationen Danske Æg sagt till jordbrukstidningen Fødevarewatch.

Public service-kanalen Yle rapporterar att finska producenter tampas med liknande problem.

– Svaret var att man egentligen inte kunde svara på frågan, eftersom man inte har förhandlat om att sälja ägg till USA. Därför känner man i Finland inte till de krav landet har på ägg och äggprodukter, uppger kanalen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen