Pensionärer varnas för okänd regel – ”förlusten kan bli 212 000 kronor”

2024 03 16

I dag har cirka sex av tio pensionärer någon del av garantipension.

Garantipensionen är ett grundskydd i den allmänna pensionen som är till för de som haft medel, låg eller ingen arbetsinkomst under livet.

– Den baseras främst på hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige, men även ditt civilstånd, framhåller Pensionsmyndigheten.

Varnar för okända regeln

Som mest kan garantipensionen bli 11 603 kronor för ensamstående och 10 505 kronor i månaden för gifta.

Den riskerar dock att bli betydligt lägre om personer tar ut sin allmänna pension innan 66 år. Det varnar intresseorganisationen SPF Seniorerna för i en ny rapport.

SPF hänvisar till den så kallade ”66-årsregeln” som ökar med riktåldern. Organisationen beskriver den som en ”relativt okänd regel” som leder till ytterligare negativa effekter för den som tar ut pension tidigt.

Enligt SPF blir effekterna av 66-årsregeln bland annat betydande för personer födda 1958 med slutlöner på 30 000, 34 000 respektive 38 000 kronor.

– När pensionsuttag sker vid 63, 64 och 65 år medför 66-årsregeln mellan 300 och 900 kronor lägre pension efter skatt varje månad. På årsbasis blir det förluster på 3 800–10 600 kronor efter skatt, framhåller organisationen i ett uttalande.

”Mellan 75 000 och 212 000 kronor”

SPF:s ordförande Eva Eriksson konstaterar att 66-årsregeln innebär att garantipensionen blir livslångt lägre om uttag sker före 66 års ålder.

– Livsvarigt kan förlusten bli mellan 75 000 och 212 000 kronor efter skatt, säger hon till Expressen.

Nu kräver SPF att informationen om 66-årsregeln och dess effekter förbättras och förenklas.

– För att 66-årsregeln ska kunna anses skälig måste alla människor kunna försörja sig, genom arbete eller sociala ersättningar, ända fram till riktåldern, skriver organisationen.

Fakta riktåldern

- Den så kallade riktåldern är en pensionsålder som tar hänsyn till den ökade medellivslängden i Sverige. Riksdagen har beslutat att riktåldern ska styra vid vilken ålder pensionärer kan få de olika delarna inom den allmänna pensionen. 

- Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

- Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

- Riktåldern väntas öka enligt nuvarande prognos, eftersom medellivslängden ökar i Sverige. Exempelvis väntas riktåldern för personer födda mellan 1970 och 1980 bli 68 år. 

Källa: Pensionsmyndigheten 

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen