Partiledarna timme för timme

2021 05 09

Efter Annie Lööfs (C) rop på krafttag mot mäns våld mot kvinnor gick partiledare efter partiledare ut med samma budskap.

Söndagen utvecklades till en manifestation i sociala medier efter att centerledaren Annie Lööf i ett kraftfullt inlägg uttryckt sin bestörtning över den senaste tidens mansvåld mot kvinnor. Här är händelseutvecklingen på Facebook timme för timme i korthet.

10.17 Annie Lööf (C)

– Män som hatar kvinnor. Män som mördar sina barns mamma. Män som misshandlar sina barns mamma. Män som slår, hotar, trakasserar kvinnor som de levt eller lever med. Nästan 9 000 kvinnor har polisanmält våld i en nära relation bara under 2020. Mörkertalet är stort.

– Men var är vrålet från samhället? Från mina politiska kollegor? Var är kommissionerna, de hårda tagen? Den gemensamma signalen. Jag är redo för att sätta mig ner på partiledarnivå för krafttag mot mäns våld mot kvinnor när som helst.

– Jag känner förakt mot dessa män som mördar, misshandlar och förnedrar kvinnor. Kvinnor de känner, kvinnor som älskat eller älskar dem. Det är så vidrigt och så fruktansvärt. Män som hatar kvinnor. Usch.

13.28 Nooshi Dadgostar (V)

– De kvinnor som blir mördade har många gånger redan haft kontakt med myndigheterna. Dom vet att männen är farligare än vad samhället tror. Ändå förhindras inte morden. Det behöver göras mer politiskt.

14.55 Ulf Kristersson (M)

– Att det finns så många män som tar till våld och som dödar – inte bara en annan människa, utan sin flickvän, fru, sambo och mamman till deras egna barn. Det är så fruktansvärt att det knappt går att förstå. Så vidrigt, och ett sådant otroligt stort misslyckande från hela samhällets sida att de har kunnat fortsätta.

17.18 Stefan Löfven (S)

– Det här fyller mig med vrede och det går inte att känna annat än djupaste förakt för de män som förnedrar, slår och mördar kvinnor.

17.24 Märta Stenevi (MP)

– Det är nog nu. Idag har jag bjudit in till partisamtal om det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Jag har under veckan presenterat flera satsningar för att stärka arbetet mot det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Regeringen satsar närmare 180 miljoner kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Vi förändrar också flera lagar. Men det räcker inte. Det finns inga ursäkter, bara mer att göra.

Lördag 18.30 Gulan Avci (L)

Gulan Avci som ingår i Liberalernas 8 personer stora partiledning gick ut redan dagen innan, på lördagen, med ett uttalande på Instagram:

– Kvinna misshandlad till döds på öppen gata av manlig gärningsman. Har tappat räkningen senaste tiden på all våld kvinnor utsätts för. Blir ledsen och förbannad. Att kvinnor inte kan känna sig säkra är ett stort misslyckade för samhället. Våld mot kvinnor måste få större prioritet

ANALYS

Efter jämställdhetsminister Märta Stenevis besked om partisamtal väntas möte på hög nivå. Det finns uppenbart ett glödande engagemang och min bedömning är att sannolikheten nu är hög för en rad nya åtgärder inklusive nya lagar, hårdare straff, ekonomiska satsningar och möjligen även kampanjer för att ändra mäns attityder.

Problemet finns tyvärr även i unga åldrar och det behövs insatser även för skolungdomar. Språket och attityden i skolorna är ofta på en tragisk nivå och det krävs tidiga informations- och utbildningsinsatser. Vi vuxna måste visa vägen istället för alla hemskheter som finns på Internet.

Flera partier framhåller att det redan har skett en hel del insatser på området genom åren men att ännu mer behövs.

Klicka på respektive politikers namn i blå färg ovan för att se hela deras inlägg.

[yop_poll id="27"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen