PARTILEDARE: Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte

2022 02 22

Annie Lööf (C) och Ebba Busch (KD) riktar skarp kritik mot Ryssland och kräver att Sverige agerar kraftfullt.

– Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, framhåller Annie Lööf.

Imperiebyggande

Centerledaren förfäras över över diktatorn Putins våldsamma agerande.

– Ryssland och Vladimir Putin tar nya, folkrättsvidriga steg i sitt imperiebyggande. De senaste månaderna har Ryssland kraftigt mobiliserat militära stridskrafter vid Ukrainas gräns. I Putins tal förvanskar han gravt historien och markerar med falsk historiebeskrivning att Ukraina inte har ”någon historia av att vara självständig stat”. Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, betonar Annie Lööf (C).

Bryter mot folkrätten

Hon dömer ut Putins erkännande av utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

– Det bryter mot folkrätten, ett lands suveränitet, territoriella integritet och respekt för en stats gränser, framhåller Annie Lööf (C).

Nationell samling i Sverige

Nu vill hon se ett samlat och kraftfullt agerande från Väst.

– Det krävs nu ett enigt, kraftfullt och samlat bemötande av EU och USA. Kraftfulla ekonomiska sanktioner är nödvändigt, och ansvaret för det som nu händer är Vladimir Putins. Rysslands farliga, aggressiva agerande kräver också mer av samarbete, samförstånd och nationell samling i Sverige.

– Med upptrappat, allvarligt säkerhetsläge i vårt närområde behöver vi samarbeta för landets bästa. Sverige måste ha beredskap för att kunna stödja Ukraina och den ukrainska befolkningen. Vi står enade med Ukraina, med deras rätt till självständighet och att få leva i frihet och trygghet, framför Annie Lööf (C) i sociala medier.

Allvarligaste sen kalla kriget

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch (KD) delar Annie Lööfs oro.

– Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan kalla krigets dagar. Ryssland kan snart vara på väg att invadera Ukraina eller vidta andra militärtekniska åtgärder, som man kallar det på ryskt maktspråk.

KD vill erbjuda Ukraina hjälp

Ebba Busch vill att Sverige erbjuder hjälp till Ukraina.

– För Sveriges del finns det flera saker som kan göras, betonar Ebba Busch som räknar upp fyra åtgärder.

◾Försvarsmakten, Försvarets materielverk och svensk försvarsindustri bör ges i uppdrag att ta fram en lista över materiel som kan avvaras och skickas till Ukraina.

◾Sverige bör, med hänvisning till säkerhetsläget, även kunna bistå Ukraina med defensiva vapen, sjukvårdsmaterial och/eller fältsjukhus.

◾Stärka den europeiska fredsfaciliteten (EPF).

◾Exportkreditgarantier och andra handelslättnader

Helhjärtat stöd

– Sverige behöver vara enade i det här allvarliga säkerhetspolitiska läget och Europa behöver helhjärtat uttrycka sitt stöd för Ukraina, poängterar Ebba Busch (KD).

Foto: Kristdemokraterna resp. Centern

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen