Paniksiffror från Ryssland – står inför “flodvåg av konkurser”

2025 01 29

Den ryska ekonomin kan förvänta sig en sanslös ökning av företagskonkurser inom det närmaste.

Mängder av företag i landet hänger på en skör tråd efter att ha drivits till den absoluta branten på grund av en rekordhög styrränta.

Uppgifterna kommer från Centrum för makroekonomisk analys och kortsiktiga prognoser, CMASF, en tankesmedja med nära band till den ryska regeringen.

Enligt den nya rapporten måste ett av fem producerande företag betala två tredjedelar av vinsten före skatt för att betala skulder.

Det är tydliga tecken på att den ryska styrräntan på 21 procent börjar ta ut sin rätt, skriver amerikanska Newsweek och ryska oberoende The Moscow Times om beskedet.

Den förstnämnda förutspår en kommande “flodvåg av konkurser” i Ryssland.

"Realistisk fara"

Med anledning av CMASF:s nära koppling till Kreml ger rapporten en skarp bild av hur Rysslands ekonomi drabbas allt hårdare efter invasionen av Ukraina och de efterföljande västerländska sanktionerna.

Omkring 20 procent av företagen befinner sig nu på “risknivå” på grund av ränteläget.

– Mycket kommer att bero på hur länge de väldigt höga räntorna kvarstår. Ju längre detta är fallet, desto större kommer effekten att bli när det gäller kreditförluster, säger Vasily Astrov, seniorekonom vid Institutet för internationella ekonomiska studier i Wien, till Newsweek.

Han tillägger att det finns en “realistisk fara” för en kraftig ökning av konkurser i Ryssland, men att den ryska centralbanken mycket väl kan börja sänka styrräntan inom en snar framtid även om inflationen förblir hög.

LÄS MER: UPPGIFTER: Panik i Kreml – ryska eliten har fått nog

Sätter in pengar på banken

Enligt samma rapport har det också skett en stor ökning i antalet företag som tvingas inse att betalningarna uteblir från sina motparter för levererade varor och tjänster – från 20 procent till 37 procent.

Istället för att betala leverantörerna har företagen börjat sätta in kontanter på banker som erbjuder höga räntor eller köpa riskfria obligationer, enligt CMASF.

Dessutom sjönk nya lån till viktiga sektorer i ekonomin med uppemot 50 procent under fjolårets sista två månader. Följden blir att företag får svårare att låna pengar och den ryska ekonomin står därmed inför ett hot om en storskalig ökning i antalet företagskonkurser.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen

”Något stämmer inte” – nya uppgifter om Trumps hälsa

2025 11 03

USA:s president Donald Trump genomgick i oktober en MR-undersökning under en hälsokontroll på Walter Reed Military Hospital – sex månader efter sin senaste hälsokontroll.

Vita huset uppgav snabbt att läkarbesöket gått utmärkt, men nämnde inget om MR-undersökningen.

Trump berättade senare att han genomgått en MR-undersökning. Varken presidenten eller Vita huset har dock förklarat varför den behövdes, vilket har lett till spekulationer om att information om Trumps hälsa har dolts.

Läkaren: ”Något stämmer inte”

Nu kommer nya uppgifter som spär på spekulationerna ytterligare.

Jeffrey Kuhlman, som tjänstgjort som läkare i Vita huset under tre presidenter, uppmärksammar att mer än fyra timmar hade reserverats för hälsokontrollen – något som enligt Kuhlman väcker frågor om besökets omfattning.

Förutom magnetkameraundersökningen kunde andra tester och förebyggande hälsokontroller ha utförts på Vita husets läkarmottagning på mindre än 15 minuter, hävdar läkaren.

– Det är ungefär en åtta minuter lång helikopterresa från South Lawn till Walter Reed. Så vi vet att han hade minst fyra timmar till sitt förfogande för att få medicinsk vård, säger han till The Hill.

– Det är något som inte stämmer, tillägger Kuhlman.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

”Borde få veta”

Det finns ingen lag som fastslår att Vita huset måste dela med sig av information om presidentens hälsa.

Historikern Jacob Appel, som forskar om amerikanska presidenters hälsotillstånd, anser dock att Vita huset borde dela med sig av information om Trumps MR-undersökning.

– Vi borde få veta varför magnetkameraundersökningen gjordes, säger han till tidningen och påpekar att en MR-undersökning kan utföras av flera olika skäl.

– En magnetkameraundersökning kan göras för att kontrollera om det finns kognitiva problem. Det kan vara för att undersöka hjärtat, eller så kan presidenten ha vridit en fotled och man vill utesluta att han har en benfraktur. Det kan i princip vara nästan vad som helst.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch kollapsar – “en mardröm”

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen