Paniksiffror från Ryssland – står inför “flodvåg av konkurser”

2025 01 29

Den ryska ekonomin kan förvänta sig en sanslös ökning av företagskonkurser inom det närmaste.

Mängder av företag i landet hänger på en skör tråd efter att ha drivits till den absoluta branten på grund av en rekordhög styrränta.

Uppgifterna kommer från Centrum för makroekonomisk analys och kortsiktiga prognoser, CMASF, en tankesmedja med nära band till den ryska regeringen.

Enligt den nya rapporten måste ett av fem producerande företag betala två tredjedelar av vinsten före skatt för att betala skulder.

Det är tydliga tecken på att den ryska styrräntan på 21 procent börjar ta ut sin rätt, skriver amerikanska Newsweek och ryska oberoende The Moscow Times om beskedet.

Den förstnämnda förutspår en kommande “flodvåg av konkurser” i Ryssland.

"Realistisk fara"

Med anledning av CMASF:s nära koppling till Kreml ger rapporten en skarp bild av hur Rysslands ekonomi drabbas allt hårdare efter invasionen av Ukraina och de efterföljande västerländska sanktionerna.

Omkring 20 procent av företagen befinner sig nu på “risknivå” på grund av ränteläget.

– Mycket kommer att bero på hur länge de väldigt höga räntorna kvarstår. Ju längre detta är fallet, desto större kommer effekten att bli när det gäller kreditförluster, säger Vasily Astrov, seniorekonom vid Institutet för internationella ekonomiska studier i Wien, till Newsweek.

Han tillägger att det finns en “realistisk fara” för en kraftig ökning av konkurser i Ryssland, men att den ryska centralbanken mycket väl kan börja sänka styrräntan inom en snar framtid även om inflationen förblir hög.

LÄS MER: UPPGIFTER: Panik i Kreml – ryska eliten har fått nog

Sätter in pengar på banken

Enligt samma rapport har det också skett en stor ökning i antalet företag som tvingas inse att betalningarna uteblir från sina motparter för levererade varor och tjänster – från 20 procent till 37 procent.

Istället för att betala leverantörerna har företagen börjat sätta in kontanter på banker som erbjuder höga räntor eller köpa riskfria obligationer, enligt CMASF.

Dessutom sjönk nya lån till viktiga sektorer i ekonomin med uppemot 50 procent under fjolårets sista två månader. Följden blir att företag får svårare att låna pengar och den ryska ekonomin står därmed inför ett hot om en storskalig ökning i antalet företagskonkurser.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen