Paniksiffror från Ryssland – står inför “flodvåg av konkurser”

2025 01 29

Den ryska ekonomin kan förvänta sig en sanslös ökning av företagskonkurser inom det närmaste.

Mängder av företag i landet hänger på en skör tråd efter att ha drivits till den absoluta branten på grund av en rekordhög styrränta.

Uppgifterna kommer från Centrum för makroekonomisk analys och kortsiktiga prognoser, CMASF, en tankesmedja med nära band till den ryska regeringen.

Enligt den nya rapporten måste ett av fem producerande företag betala två tredjedelar av vinsten före skatt för att betala skulder.

Det är tydliga tecken på att den ryska styrräntan på 21 procent börjar ta ut sin rätt, skriver amerikanska Newsweek och ryska oberoende The Moscow Times om beskedet.

Den förstnämnda förutspår en kommande “flodvåg av konkurser” i Ryssland.

"Realistisk fara"

Med anledning av CMASF:s nära koppling till Kreml ger rapporten en skarp bild av hur Rysslands ekonomi drabbas allt hårdare efter invasionen av Ukraina och de efterföljande västerländska sanktionerna.

Omkring 20 procent av företagen befinner sig nu på “risknivå” på grund av ränteläget.

– Mycket kommer att bero på hur länge de väldigt höga räntorna kvarstår. Ju längre detta är fallet, desto större kommer effekten att bli när det gäller kreditförluster, säger Vasily Astrov, seniorekonom vid Institutet för internationella ekonomiska studier i Wien, till Newsweek.

Han tillägger att det finns en “realistisk fara” för en kraftig ökning av konkurser i Ryssland, men att den ryska centralbanken mycket väl kan börja sänka styrräntan inom en snar framtid även om inflationen förblir hög.

LÄS MER: UPPGIFTER: Panik i Kreml – ryska eliten har fått nog

Sätter in pengar på banken

Enligt samma rapport har det också skett en stor ökning i antalet företag som tvingas inse att betalningarna uteblir från sina motparter för levererade varor och tjänster – från 20 procent till 37 procent.

Istället för att betala leverantörerna har företagen börjat sätta in kontanter på banker som erbjuder höga räntor eller köpa riskfria obligationer, enligt CMASF.

Dessutom sjönk nya lån till viktiga sektorer i ekonomin med uppemot 50 procent under fjolårets sista två månader. Följden blir att företag får svårare att låna pengar och den ryska ekonomin står därmed inför ett hot om en storskalig ökning i antalet företagskonkurser.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen