Paniksålt 22 ton – “fullständig kris” i Moskva

2026 04 22

Det ryska budgetunderskottet steg i mars till 4,6 biljoner rubel, motsvarande cirka 500 miljarder kronor.

Svaga olje- och gasintäkter under årets inledning är den främsta orsaken.

Då har Rysslands centralbank satt fart på guldförsäljningen. Under årets första månader har nästan 22 ton sålts iväg för att finansiera det skenande budgetunderskottet, rapporterar Iltalehti.

– Försäljningen representerar ungefär 1 procent av Rysslands guldreserver, men är exceptionell, eftersom landet tidigare huvudsakligen har ökat sina reserver, uppger den finländska tidningen.

"Fullständig kris"

Att sälja av fysiskt guld från sina reserver är inte någonting Ryssland gör lättvindigt. Det har inte skett sedan början av 2000-talet.

Och medan Iltalheti beskriver det som “exceptionellt” menar Trygve Smidt, forskare på norsk Krigsskolen, att det är tydliga tecken på att stämningen i Kreml blir allt mer alarmerande.

– Jag skulle inte förutspå en kollaps imorgon, men nu är saker och ting i en delikat balans. Ryssland har bland annat börjat sälja av sina guldreserver, och det gör man inte förrän det är en fullständig kris, har han tidigare sagt till Dagbladet. 

LÄS MER: Putin erkänner – början på rysk nedgång

Lägsta på fyra år

För en månad sedan uppgav oberoende The Moscow Times att Rysslands centralbank sålt 9,3 ton guld från sina reserver i januari. Månaden därpå såldes 6,2 ton.

Därmed minskade guldreserverna till 74,3 miljoner uns, motsvarande cirka 2 310 ton, vilket i mars var det lägsta på fyra år.

Det sker samtidigt som guldhandeln i Ryssland ökar, enligt Iltalehti. Moskvabörsen visar att handelsvolymen i mars ökade med mer än 3,5 gånger jämfört med motsvarande period 2025.

– Analytiker säger att guldförsäljningen kan fortsätta om de offentliga utgifterna förblir höga. Försäljningen av guld ses som ett sätt att öka likviditeten och balansera de offentliga finanserna i en situation där energiintäkterna har varit lägre än väntat, skriver tidningen.

LÄS MER: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kalldusch för hushållen – beskedet ingen vill ha

2026 06 10

Nu ger svenska storföretag besked om nya prishöjningar.

Enligt en kartläggning från Riksbanken planerar samtliga företag att höja sina försäljningspriser det kommande året.

Prishöjningarna kommer att ske, oavsett om ett fredsavtal i Mellanöstern nås i närtid.

– Även om det blir fred i dag finns det kostnadsökningar som kommer behöva tas ut, framhåller Riksbanken.

Mycket kan ändras

Det är fortfarande osäkert hur stora prishöjningarna kommer att bli för svenska konsumenter.

– Än så länge pratar de om mindre prishöjningar, men det beror på hur kostnaderna och efterfrågan utvecklas, uppger Riksbanken.

Inflationen stiger

Beskedet om prisökningarna kommer efter att inflationen enligt KPIF steg från 0,8 procent till 1,5 procent i maj.

– Preliminära beräkningar visar att energi- och tjänstepriserna ökade i maj vilket bidrog till inflationstaktens uppgång, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Stor osäkerhet

Enligt Riksbankens kartläggning pressas många svenska företag av högre oljepriser till följd av energikrisen i Mellanöstern.

Än så länge är dock situationen hanterbar.

– Det beror bland annat på att företagen blivit mer motståndskraftiga mot olika typer av störningar efter lärdomarna från de senaste årens kriser. Men ju längre kriget pågår, desto större förväntas effekten bli för både företagen och ekonomin i stort. Även om kriget får en lösning i närtid väntas vissa kostnader förbli förhöjda under en period, framhåller Riksbanken.

ANDRA LÄSER: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

Högre matpriser

Krisen i Mellanöstern har bland annat lett till ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Kostnaderna har ökat kraftigt för både drivmedel och gödsel, vilket befaras leda till högre matpriser i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen