Panikåtgärd i Kaliningrad – dussintals flyg i luften

2026 05 26

För första gången tycks kriget ha nått den ryska exklaven mellan Polen och Litauen.

På grund av säkerhetshot tvingades Khrabrovo, regionens största flygplats, akutstänga under måndagskvällen.

Inga flyg fick landa eller avgå.

Det är första gången sedan kriget inleddes som Kaliningrad tvingas sätta in liknande åtgärder.

– Restriktionerna är nödvändiga för att säkerställa flygsäkerheten, framhåller Rysslands federala luftfartsmyndighet Rosaviatsia på Telegram.

80 mil från gränsen

På sociala medier uppger lokalinvånare att dussintals flyg som inte får landa cirkulerar i luften. 

Det uppges att flygstoppet beror på drönare, vilket inte bekräftats eller kommenterats i medier eller av myndigheter.

– Det bör noteras att avståndet från Khrabrovo flygplats till Ukrainas gräns är mer än 800 kilometer, framhåller den ukrainska nyhetskanalen RBC-Ukraine som rapporterar om händelsen.

LÄS OCKSÅ: ”Lämna staden” – Ryssland varnar tre miljoner invånare

Stänger luftrummet över Moskva

Att akutstänga flygplatser har blivit en återkommande åtgärd i Ryssland till följd av att Ukraina visat förmåga att kunna slå till mot mål långt in i landet.

Nyligen stängde 13 flygplatser i södra Ryssland efter att en drönare uppgav ha slagit ned i en byggnad tillhörande en flygtrafiktjänst i Rostov. Över 80 flyg ställdes in och minst 14 000 passagerare strandades, enligt RBC-Ukraine.

Från och med nästa månad kommer Ryssland dessutom att nästan helt stänga luftrummet över Moskva för civila flyg.

– I början av juni 2026 kommer flygningar med civila flygplan i Moskvas luftrumszon på höjder från 0 till 5 100 meter att vara helt förbjudna, uppger AOPA, den interregionala offentliga organisationen för piloter och flygplansägare. 

Ett antal undantag kommer dock att gälla, bland annat reguljära flyg samt charterflyg. 

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Arkivfoto: A. Popadin resp T. Masri

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen