Panik i Turkiet – kan förlora landets ”guldgruva”

2026 06 05

Åtminstone gäller det internationella besökare som i allt högre utsträckning avstår från att resa till den historiskt populära turistmagneten.

Tappet är så pass dramatiskt att semesterorter och hotell tvingas dumpa priserna, rapporterar brittiska Daily Express.

Både ökade kostnader och det osäkra säkerhetsläget pekas ut som faktorer som minskat efterfrågan hos turister.

– Den internationella efterfrågan har blivit extremt känslig för nyhetsläget. Det tvingar hotellägare att använda taktiker som snabba rabatter och kortsiktiga kampanjer för att inte gå med stora förluster, säger Mahmut Dalaman från den turkiska researrangörsföreningen, enligt tidningen.

Skyhög inflation

Turismen har mycket stor betydelse för den turkiska ekonomin. Förutom att den skapar mängder med arbetstillfällen uppgår intäkterna till tiotals miljoner dollar varje år.

Samtidigt lider landet av en skyhög inflation på över 30 procent. De höga priserna har fått många turister att boka all inclusive-paket och lämnar knappt hotellen, vilket slår hårt mot restauranger, gatuhandlare och andra aktörer som är beroende av turisterna för att överleva.

Och det kan bli ännu värre på sikt.

Överger regionen

Flera experter och undersökningar har de senaste åren pekat på att turister väntas överge sydeuropeiska länder på grund av klimatförändringarna.

Det blir helt enkelt för varmt att åka till länder som Turkiet och Grekland på sommaren, vilket driver turister till norra Europa istället.

Fenomenet kallas för “coolcation”. Förra året visade en undersökning från European Travel Commission att 28 procent av resenärerna föredrar destinationer med mildare klimat och mindre extrema temperaturer.

LÄS MER: Sankt Petersburg kan stänga ned

Tre av fyra säger nej

Samma trend ses i Storbritannien, varifrån det vanligtvis strömmar turister till länder som Turkiet och Grekland. Länder som dessa kommer att bli för varma att besöka inom de kommande åren, tror tre av fyra brittiska turister enligt en undersökning av reseförsäkringsbolaget Insure and Go.

– Vilket potentiellt kan innebära ytterligare ett slag för ekonomier som är starkt beroende av internationella utgifter, konstaterar Daily Express.

LÄS MER: Putin har infört totalstopp 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen