PANDEMIN: Ny åldersgrupp drabbas hårdast

2021 03 31

Nu är det inte längre 70-plussarna som ökar mest bland de som sjukhusvårdas för covid-19 – istället är det gruppen 30-69 år.

Detta rapporterar TT idag enligt SvD som redovisar ny statistik från Socialstyrelsen. När den andra vågen av pandemin slog in med kraft mot Sverige i oktober och november och som sen toppade kring jul var det åldersgruppen 70+ som ökade mest bland de som blev så sjuka att de behövde sjukhusvård. Sedan sjönk antalet sjukhusvårdade men nu när det ökar igen så ser det helt annorlunda ut för åldersgrupperna:

Antalet sjukhusvårdade i Sverige per åldersgrupp:

                         julen 2020       feb 2021      mars 2021

70+                ca 1250             ca  400          ca 480

30-69 år      ca   980             ca  400           ca 790

0-29 år         ca     80              ca    80            ca   80

Den stora skillnaden är att gruppen 30–69 år nu är den grupp som drabbas hårdast när det gäller antalet sjukhusvårdade.

–Där har det ökat rätt rejält. Däremot ser vi inte alls samma ökning bland personer 70 år eller äldre, säger Erik Wahlström, utredare på Socialstyrelsen till TT enligt SvD. Han uppger två orsaker till varför 70-plussarna nu klarar sig bättre:

✅ En del har fått vaccin

✅ De andra kanske skyddar sig bättre

I gruppen 30-69 år är det främst 50–69 år som har ökat när det gäller antalet sjukhusvårdade.

– I gruppen 0 till 29 år har det också skett en ökning, men där är det framför allt bland 20-åringarna som inläggningarna ökat, säger Erik Wahlström.

[forminator_poll id="2539"]

PANDEMIN: Ny åldersgrupp drabbas hårdast

2021 03 31

En av Liberalernas mest populära profiler som bland annat lyfte partiet till hela 14% i EU-valet 2009 ger nu besked i den heta regeringsfrågan.

Marit Paulsen ger sitt stöd till Nyamko Sabunis M-KD-SD-linje och uppmanar alla liberaler till sammanhållning.

– Beslutet på Liberalernas partiråd att arbeta för en ny och borgerlig regering, som är beredd att söka samsyn med riksdagens alla partier är bra för vårt land. Isoleringen av SD har misslyckats och bidragit till att öka stödet för dem, inte minst på landsbygden. Jag vet själv hur det ser ut kring mina hemtrakter i Dalarna. Jag vill ge mitt stöd till Nyamko. Jag hoppas att hon kan vara rak och tydlig, säger Marit till det liberala magasinet Nu.

– Liberalerna måste därför också inrikta sin politik att omfatta hela Sverige. Det finns många liberalt sinnade medborgare på landsbygden, som känt sig övergivna av Sveriges liberala parti. Nyamko Sabuni med sin oräddhet skulle kunna ge alla dem hopp som varje dag lever för att utveckla företagande och entreprenörskap i samklang med djur, natur och skog, säger Marit.

Hon tycker inte att det är smart att ta upp regeringsfrågan igen till Liberalernas landsmöte i höst.

– Beslutet är fattat och nu krävs sammanhållning, generositet och respekt från alla sidor. En upprepning av debatten inför höstens landsmöte måste undvikas. Nu krävs samling inför valet nästa år, säger Marit Paulsen till Nu.

[forminator_poll id="2552"]

Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 08

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn kan vänta under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel. Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen