Pandemilagen är borta – ändå växer oron för en ny smittovåg

2022 04 01

I dag finns den inte längre. Pandemilagen är borta och covid-19 klassas inte längre som samhällsfarligt i Sverige.

Ändå växer oron för att smittan återigen kan öka drastiskt. Vaccinexperten Farshid Jalalvand poängterar att det är nödvändigt för Sverige att ha en ordentlig beredskap inför en ökad smittspridning.

Kan hända igen

– Under omikronvågen, när många inte blev allvarligt sjuka, var stora delar av samhället ändå lamslaget under en lång period eftersom många var hemma med sjukdomen. Det kan hända igen mot vintern när vår immunitet avtagit, och det kan komma en ytterligare smittsam variant, säger han till DN.

Forskaren inom mikrobiologi framhäver att viruset fortfarande finns kvar i samhället och att det kan ske en stor ökning av antalet fall till hösten och vintern.

Måste ha en plan

Han föreslår att Sverige måste planera i förväg inför ett sådant scenario.

– Vi borde ha någon form av plan om lika många skulle insjukna och behöva stanna hemma. Dessutom borde vi hjälpa den globala vaccinationskampanjen så att platser som inte har vaccinerat sin befolkning får göra det. Det finns samband med att de nya varianterna uppstår på platser med låg vaccinationstäckning. Ju fler som är skyddade i hela världen, desto lägre risk för ny variant, säger han till DN.

Stor vaccinationstäckning

I Sverige har nästan 85 procent av befolkningen tagit minst två doser av vaccinet mot covid-19. Antalet vaccinerade med tre doser beräknas vara drygt 63 procent, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Även om vaccinationstäckningen generellt är hög i befolkningen, så är det fortfarande över en miljon personer över 12 år som inte har vaccinerat sig. För att minska risken för nya vågor i smittspridningen och att människor ska drabbas av allvarliga konsekvenser till följd av covid-19 så behöver fler tacka ja till erbjudandet om vaccination, säger Folkhälsomyndighetens biträdande avdelningschef Sara Byfors, i ett uttalande.

Ny variant sprider sig

I länder med en mindre vaccinationstäckning har det rapporterats om en ny variant av viruset, som uppges vara ännu smittsammare än tidigare varianter.

Den nya varianten, BA.2, står för 86 procent av samtliga fall av covid-19 i världen, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Stänger ner igen

Ökad smittspridning har fått flera länder i Asien att återigen stänga ner samhällen.

I mitten av mars rapporterade Sydkorea om rekordmånga dödsfall av covid-19 i landet.

Tidigare i veckan bestämde sig kinesiska myndigheter för att införa en nedstängning i mångmiljonstaden Shanghai med anledning av en ökad smittspridning.

Foto: M. Majnun resp Farshid Jalalvand

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen