14 november 2025

Överläkare slår larm – 29 svenskar döda av “läkemedel”

2024 07 10

Ett extremt starkt förklätt läkemedel sprids i Norden.

I vintras flaggade Tullverket för att man upptäckt ämnet nitazener, en drog 1 000 gånger starkare än morfin, i Sverige.

Drogerna som beslagtagits har varit förklädda i burkar märkta med Oxycontin, ett annat narkotikaklassat läkemedel.

Nyligen konstaterade även den danska hälsomyndigheten att ämnet nu förekommer i Sveriges grannland.

Och det har fått överläkaren Henrik Rindom, missbruksexpert med 25 års erfarenhet av droger, att utfärda högsta möjliga varning.

– Jag har aldrig upplevt något farligare än det här. Det är helt galet hur stark den är och hur lite som krävs för att döda oss, säger han till TV2.

29 döda i Sverige

I Sverige uppges minst 29 personer ha blivit förgiftade och dött av nitazener sedan 2020. Norge hade 12 dödsfall förra året och i Storbritannien fullständigt väller dödsfallen in – hittills är det så många som 176 stycken.

Överläkaren har svårt att se poängen med drogen. Även för människor där kroppen är van vid starka opioider ligger nitazener en bra bit över. 

Det behövs inte större mängder än ett sandkorn innan kroppen lägger av.

– Jag kan inte se vad syftet med att skicka ut ett sådant ämne på marknaden är – förutom att döda människor, säger Henrik Rindom.

Kört om man somnar

Det som gör det högpotenta opiatet så extremt farligt är just det som Tullverket noterade – att det lätt kan maskeras som andra droger eller andra läkemedel.

– Om du tar en drog som du är van vid att ta och plötsligt börjar reagera annorlunda på den än du är van vid måste du vara väldigt försiktig – speciellt om det är så att du blir väldigt sömnig och somnar, säger Henrik Rindom.

Tullverket: "Hänsynslöst"

I februari meddelade svenska tullen att man hittat över 3 000 falska läkemedelstabletter som innehöll metonitazen när man undersökte en polsk taxibil i Karlskrona.

Även här var drogen maskerad som annat läkemedel.

Tullverket kallar det för ett “hänsynslöst agerande”.

– Metonitazen är cirka 100-200 gånger starkare än morfin och ungefär lika stark narkotika som fentanyl. Att då smuggla in den här drogen i falska läkemedelsförpackningar, där tabletterna ser exakt likadan ut som originalet, är fullkomligt livsfarligt. Missbrukarna vet inte vad pillren egentligen innehåller, sade Erik Friberg, chef på tullkriminalen i södra Sverige, vid tillfället.

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen