14 november 2025

Överläkare slår larm – 29 svenskar döda av “läkemedel”

2024 07 10

Ett extremt starkt förklätt läkemedel sprids i Norden.

I vintras flaggade Tullverket för att man upptäckt ämnet nitazener, en drog 1 000 gånger starkare än morfin, i Sverige.

Drogerna som beslagtagits har varit förklädda i burkar märkta med Oxycontin, ett annat narkotikaklassat läkemedel.

Nyligen konstaterade även den danska hälsomyndigheten att ämnet nu förekommer i Sveriges grannland.

Och det har fått överläkaren Henrik Rindom, missbruksexpert med 25 års erfarenhet av droger, att utfärda högsta möjliga varning.

– Jag har aldrig upplevt något farligare än det här. Det är helt galet hur stark den är och hur lite som krävs för att döda oss, säger han till TV2.

29 döda i Sverige

I Sverige uppges minst 29 personer ha blivit förgiftade och dött av nitazener sedan 2020. Norge hade 12 dödsfall förra året och i Storbritannien fullständigt väller dödsfallen in – hittills är det så många som 176 stycken.

Överläkaren har svårt att se poängen med drogen. Även för människor där kroppen är van vid starka opioider ligger nitazener en bra bit över. 

Det behövs inte större mängder än ett sandkorn innan kroppen lägger av.

– Jag kan inte se vad syftet med att skicka ut ett sådant ämne på marknaden är – förutom att döda människor, säger Henrik Rindom.

Kört om man somnar

Det som gör det högpotenta opiatet så extremt farligt är just det som Tullverket noterade – att det lätt kan maskeras som andra droger eller andra läkemedel.

– Om du tar en drog som du är van vid att ta och plötsligt börjar reagera annorlunda på den än du är van vid måste du vara väldigt försiktig – speciellt om det är så att du blir väldigt sömnig och somnar, säger Henrik Rindom.

Tullverket: "Hänsynslöst"

I februari meddelade svenska tullen att man hittat över 3 000 falska läkemedelstabletter som innehöll metonitazen när man undersökte en polsk taxibil i Karlskrona.

Även här var drogen maskerad som annat läkemedel.

Tullverket kallar det för ett “hänsynslöst agerande”.

– Metonitazen är cirka 100-200 gånger starkare än morfin och ungefär lika stark narkotika som fentanyl. Att då smuggla in den här drogen i falska läkemedelsförpackningar, där tabletterna ser exakt likadan ut som originalet, är fullkomligt livsfarligt. Missbrukarna vet inte vad pillren egentligen innehåller, sade Erik Friberg, chef på tullkriminalen i södra Sverige, vid tillfället.

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen