Överläkare slår larm – 29 svenskar döda av “läkemedel”

2024 07 10

Ett extremt starkt förklätt läkemedel sprids i Norden.

I vintras flaggade Tullverket för att man upptäckt ämnet nitazener, en drog 1 000 gånger starkare än morfin, i Sverige.

Drogerna som beslagtagits har varit förklädda i burkar märkta med Oxycontin, ett annat narkotikaklassat läkemedel.

Nyligen konstaterade även den danska hälsomyndigheten att ämnet nu förekommer i Sveriges grannland.

Och det har fått överläkaren Henrik Rindom, missbruksexpert med 25 års erfarenhet av droger, att utfärda högsta möjliga varning.

– Jag har aldrig upplevt något farligare än det här. Det är helt galet hur stark den är och hur lite som krävs för att döda oss, säger han till TV2.

29 döda i Sverige

I Sverige uppges minst 29 personer ha blivit förgiftade och dött av nitazener sedan 2020. Norge hade 12 dödsfall förra året och i Storbritannien fullständigt väller dödsfallen in – hittills är det så många som 176 stycken.

Överläkaren har svårt att se poängen med drogen. Även för människor där kroppen är van vid starka opioider ligger nitazener en bra bit över.

Det behövs inte större mängder än ett sandkorn innan kroppen lägger av.

– Jag kan inte se vad syftet med att skicka ut ett sådant ämne på marknaden är – förutom att döda människor, säger Henrik Rindom.

Kört om man somnar

Det som gör det högpotenta opiatet så extremt farligt är just det som Tullverket noterade – att det lätt kan maskeras som andra droger eller andra läkemedel.

– Om du tar en drog som du är van vid att ta och plötsligt börjar reagera annorlunda på den än du är van vid måste du vara väldigt försiktig – speciellt om det är så att du blir väldigt sömnig och somnar, säger Henrik Rindom.

Tullverket: "Hänsynslöst"

I februari meddelade svenska tullen att man hittat över 3 000 falska läkemedelstabletter som innehöll metonitazen när man undersökte en polsk taxibil i Karlskrona.

Även här var drogen maskerad som annat läkemedel.

Tullverket kallar det för ett “hänsynslöst agerande”.

– Metonitazen är cirka 100-200 gånger starkare än morfin och ungefär lika stark narkotika som fentanyl. Att då smuggla in den här drogen i falska läkemedelsförpackningar, där tabletterna ser exakt likadan ut som originalet, är fullkomligt livsfarligt. Missbrukarna vet inte vad pillren egentligen innehåller, sade Erik Friberg, chef på tullkriminalen i södra Sverige, vid tillfället.

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen