Oväntat besked till svenska hushåll – Nordea går ut med varning
2024 01 26
En hög inflation har pressat svenska hushåll de senaste åren.
Den tickande inflationen har varit huvudfokus för centralbanker runt om i världen, vilket har lett till kraftigt stigande styrräntor.
Sverige är inte något undantag.
Riksbanken har höjt styrräntan från 0,25 procent i juni 2022 till dagens nivå på 4,0 procent.
Nu har läget dock förändrats drastiskt.
Det uppger storbanken Nordea i en ny analys.
Banken framhåller att en stor vändning har skett – marknaden räknar numera med en långsammare prisökningstakt och en betydligt mindre restriktiv penningpolitik.
Ett glädjande besked för hushåll som tampas med höga räntor. Nordea bedömer att Riksbanken kommer att sänka styrräntan flera gånger under 2024.
– Centralbankernas förväntade räntesänkningar skapar förutsättningar för en återgång och stabilisering av tillväxt, inflation och delvis även av ränteläget, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
Varnar: Inflationen kan bli för låg
Det finns dock orosmoln på finanshimlen, även fast framtida risker inte handlar om höga räntor och en tickande inflation.
Nordea bedömer i stället att den största risken framöver är att inflationen blir för låg, under Riksbankens mål på två procent.
– Vi bedömer att risken för en alltför låg inflation blir ett växande tema under 2024, vilket motiverar ytterligare räntesänkningar. Sammantaget räknar vi med att styrräntan sänks vid varje möte från och med maj, och att styrräntan därmed är 2,50 procent i december 2024, framhåller storbanken enligt GP.
Kan vara problematiskt
En alltför låg inflation kan vara problematiskt eftersom en viss inflation fungerar som ett smörjmedel i ekonomin.
– Med en inflation på 2 procent kan exempelvis lönebildningen lättare se till att arbetskraften fördelas på ett bra sätt i ekonomin. Det är svårt att sänka löner eftersom detta inte anses acceptabelt, framhåller Riksbanken på sin hemsida.
Om inflationen är mycket låg och lönerna inte kan sänkas blir det således svårare att anpassa löneförhållandena – det vill säga de relativa lönerna mellan olika yrken, företag och branscher.
– Detta gör det svårare att locka arbetskraft till de delar av ekonomin där de gör störst nytta. I förlängningen kan detta medföra både högre arbetslöshet och sämre produktivitetsutveckling, skriver Riksbanken.
En alldeles för låg ränta kan även ställa till det om Riksbanken bedömer att det är nödvändigt att sänka räntan.
– Målet på två procent ger ett visst utrymme att kunna sänka räntan för att stimulera efterfrågan i lågkonjunkturer och få upp inflationen, utan att styrräntan skulle slår i golvet, framhåller centralbanken.
Foto: Nordea
Text: Redaktionen
