Oväntat besked till svenska hushåll – Nordea går ut med varning

2024 01 26

En hög inflation har pressat svenska hushåll de senaste åren.

Den tickande inflationen har varit huvudfokus för centralbanker runt om i världen, vilket har lett till kraftigt stigande styrräntor.

Sverige är inte något undantag.

Riksbanken har höjt styrräntan från 0,25 procent i juni 2022 till dagens nivå på 4,0 procent.

Nu har läget dock förändrats drastiskt.

Det uppger storbanken Nordea i en ny analys.

Banken framhåller att en stor vändning har skett – marknaden räknar numera med en långsammare prisökningstakt och en betydligt mindre restriktiv penningpolitik.

Ett glädjande besked för hushåll som tampas med höga räntor. Nordea bedömer att Riksbanken kommer att sänka styrräntan flera gånger under 2024.

– Centralbankernas förväntade räntesänkningar skapar förutsättningar för en återgång och stabilisering av tillväxt, inflation och delvis även av ränteläget, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Varnar: Inflationen kan bli för låg

Det finns dock orosmoln på finanshimlen, även fast framtida risker inte handlar om höga räntor och en tickande inflation.

Nordea bedömer i stället att den största risken framöver är att inflationen blir för låg, under Riksbankens mål på två procent.

– Vi bedömer att risken för en alltför låg inflation blir ett växande tema under 2024, vilket motiverar ytterligare räntesänkningar. Sammantaget räknar vi med att styrräntan sänks vid varje möte från och med maj, och att styrräntan därmed är 2,50 procent i december 2024, framhåller storbanken enligt GP.

Kan vara problematiskt

En alltför låg inflation kan vara problematiskt eftersom en viss inflation fungerar som ett smörjmedel i ekonomin.

– Med en inflation på 2 procent kan exempelvis lönebildningen lättare se till att arbetskraften fördelas på ett bra sätt i ekonomin. Det är svårt att sänka löner eftersom detta inte anses acceptabelt, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Om inflationen är mycket låg och lönerna inte kan sänkas blir det således svårare att anpassa löneförhållandena – det vill säga de relativa lönerna mellan olika yrken, företag och branscher.

– Detta gör det svårare att locka arbetskraft till de delar av ekonomin där de gör störst nytta. I förlängningen kan detta medföra både högre arbetslöshet och sämre produktivitetsutveckling, skriver Riksbanken.

En alldeles för låg ränta kan även ställa till det om Riksbanken bedömer att det är nödvändigt att sänka räntan.

– Målet på två procent ger ett visst utrymme att kunna sänka räntan för att stimulera efterfrågan i lågkonjunkturer och få upp inflationen, utan att styrräntan skulle slår i golvet, framhåller centralbanken.

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen