Oväntat besked till folk med tatueringar – risk för ovanlig sjukdom

2024 06 03

Folk som tatuerar sig löper stor risk att drabbas av en ovanlig sjukdom.

Det konstaterar forskare vid Lunds universitet efter att ha genomfört en helt ny epidemiologisk studie på området som undersökt sambandet mellan tatueringar och lymfkörtelcancer.

Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som är en av huvudförfattarna till studien, i en kommentar.

– Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår.

Oväntade fyndet: storleken spelar ingen roll

Den nya studien har överraskat forskarna.

Bland annat har man tvingats förkasta hypotesen att storleken på tatueringen skulle vara av betydelse för risken att drabbas av sjukdom. Till exempel att en helkroppstatuering skulle vara förenat med större risk än en “liten fjäril på axeln”.

Oväntat nog saknade det betydelse, konstaterar Lunds universitet.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde, säger Christel Nielsen.

Var femte person tatuerad

Svenska folket är ett av de mest tatuerade i hela världen. Var femte person i Sverige är tatuerad och många skaffar sin tatuering redan i ung ålder och exponeras därför för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen större delen av livet.

Trots det finns det mycket kvar att lära för forskarna om de långsiktiga hälsoeffekterna. Forskarna ska nu fortsätta undersöka om det går att hitta samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. Även eventuella kopplingar till andra inflammatoriska sjukdomar ska undersökas.

– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in, säger Christel Nielsen.

Så gjordes studien:

  • Totalt omfattade hela studien ­­11 905 personer. Av dessa hade 2 938 personer haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. 
  • I lymfomgruppen var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät och 21 procent av dem var tatuerade (289 personer)
  • I kontrollgruppen utan lymfomdiagnos var det 4 193 personer som besvarade enkäten och 18 procent av dem var tatuerade (735 personer).

Källa: Lunds universitet

Foto: L. Lenzi

Text: Redaktionen


JUST NU: “Dödsstöten” från USA – dåliga nyheter för Ukraina

2025 10 23

Tomahawkmissilerna har stått längst upp på Ukrainas önskelista.

Vapnet, med en räckvidd på 2 500 kilometer, skulle ge Ukraina möjlighet att slå mot mål långt in i Ryssland och förhoppningsvis pressa Putinregimen till fred.

Den ukrainska presidenten Volodmyr Zelenskyj har under de senaste veckorna hoppats på att Donald Trump ska tippa över och ge grönt ljus för de åtråvärda robotarna.

Nu har den amerikanska ledaren, efter att ha velat fram och tillbaka, till slut bestämt sig.

Det blir inga Tomahawkmissiler för Ukraina, rapporterar TV2.

– Problemet med Tomahawkmissilerna är, och många vet inte detta, att det kommer att ta minst sex månader, vanligtvis ett år, att lära sig använda dem. De är väldigt komplexa, säger han enligt tv-kanalen i ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte natten till torsdag.

"Dödsstöten"

Den danska tv-kanalen beskriver beskedet som “dödsstöten” för den ukrainska drömmen.

Enligt Trump är robotarna helt enkelt för komplicerade för att Ukraina ska kunna använda dem utan att få omfattande träning från amerikanska styrkor.

USA vet hur man gör, men kommer inte att lära ut det, lyder Trumps dom.

– Det enda sättet som en Tomahawkmissil kommer att avfyras på är om vi avfyrar den – och det kommer vi inte att göra, säger presidenten.

LÄS MER: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Trump: inte säkert sanktionerna hjälper

Under onsdagskvällen fattade USA beslut om att slå till mot de två ryska energijättarna Rosneft och Lukoil.

Enligt den amerikanska finansministern Scott Bessent sker det för att Putin “vägrar avsluta detta meningslösa krig”.

Trump menar dock att han inte är säker på att sanktionerna kommer att få Ryssland att sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Jag vet inte om de kommer att göra det. Jag tror att de definitivt kommer att ha en inverkan där. Det här är massiva sanktioner och sanktioner mot olja. De två största oljebolagen, bland de största i världen. Men de är ryssar. De producerar mycket olja, säger han enligt TV2 och tillägger:

– Förhoppningsvis kommer det att sätta press på dem, förhoppningsvis kommer han (Putin) till sans, och förhoppningsvis kommer Zelenskyj också till sans. Du vet, det krävs två för att dansa tango, som man säger. Och det får vi reda på.

LÄS MER: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Beskedet: inför straff i skolan – ska få barnen att lyda

2025 10 23

Bestraffa elever som har gjort någonting dumt och ta bort elevinflytandet över undervisningen.

Så lyder det nya förslaget från Liberalerna.

Partistyrelsen är eniga om beslutet.

“Bestraffningarna” ska kunna bestämmas av lärare och ska kunna bestå av praktiska sysslor som exempelvis att plocka skräp på skolgården eller hjälpa till matsalen, rapporterar DN.

– Det behövs en kulturförändring där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin, säger Simona Mohamsson, partiledare i Liberalerna tillika utbildnings- och integrationsminister, till tidningen.

"Disciplinär åtgärd"

Simona Mohamsson vill dock inte använda ordet “bestraffning”. Hon kallar det istället för en “disciplinär åtgärd” som ämnar att “sätta gränser”.

Poängen är att eleven ska göra rätt för sig när den betett sig illa. 

Det ska bli upp till läraren att utdela bestraffningen. Någon risk för maktmissbruk ser inte partiledaren.

– Nej, det handlar om att bygga en kultur där elever lär sig om rättvisa och där de som inte beter sig ska få möjlighet att visa att de bryr sig, säger Simona Mohamsson.

Gymnasieministern: Inte barnens sak

Liberalernas beslut handlar även om ett förslag om att ta bort elevinflytandet. Skolverket konstaterar att “elever har rätt till inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö”, till exempel genom att hålla möten och organisera sig.

Enligt Mohamsson motiveras även detta beslut med att det behövs en kulturförändring och en skola som “präglas av disciplin".

LÄS MER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Hon tycks få medhåll från tidigare skolminister och numera gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om den saken.

– I min värld ska eleverna inte ha något inflytande över undervisningen, sade Lotta Edholm till Vi Lärare i våras och tillade:

Det är inte barnens sak att besluta om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka examinationsformer man ska. Mycket av det här elevinflytandet strider faktiskt mot barnkonventionen.

Nyligen fattade Liberalerna även beslut om att man vill fasa ut aktiebolagen och förbjuda vinstintresset i skolan.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp K. Eliason

Text: Redaktionen