Oväntat besked om svenska resenärer – “En förunderlig förmåga”

2024 06 16

En ny undersökning pekar ut två saker som inte riktigt går ihop gällande svenska resenärer.

På senare år har bland annat Greta Thunberg-ledda rörelser för att rädda klimatet vuxit sig mycket stora.

Svenskarnas klimatmedvetenhet har debatterats hett och åtgärder för att minska på utsläppen och skydda klimatet har diskuterats kraftigt på allt från sociala medier till politiska toppmöten.

Nu visar en ny undersökning två saker om svenskarnas förhållningssätt till klimatpåverkan som inte går ihop.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Oväntat besked

Insight Intelligence har mätt svenskarnas inställning till klimatfrågan.

I deras nya undersökning framgår att sex av tio svenskar är oroliga över klimatförändringarna, och att andelen som känner sig uppgivna om situationen har ökat från 18 till 31 procent från år 2019 till idag.

Samtidigt avtar viljan att göra uppoffringar för klimatets skull, däribland att flyga mindre.

“En förunderlig förmåga”

23 procent av svenskarna uppger att de är villiga att semestra mer hållbart och flyga mindre.

– Så fort frågorna om offervilja villkoras på minsta sätt i undersökningar så sjunker beredvilligheten med en gång, säger Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till SvD.

– Vi har en förunderlig förmåga att glömma och förtränga.

Inte bara i Sverige

Det är dock inte bara i Sverige som intresset för att lämna hemmet och resa runt håller sig starkt.

En ny rapport från FN visar att turismen väntas öka världen över, och World Travel and Tourism Council förutspår ett rekordår för den internationella turismen i år.

– Tillgänglig data visar att flera destinationer, inklusive både stora, etablerade destinationer samt små och framväxande destinationer, rapporterar tvåsiffrig tillväxt i internationella ankomster 2023 jämfört med 2019.

– Fyra delregioner överträffade sina ankomstnivåer för 2019: Södra Medelhavsområdet, Karibien, Centralamerika och Nordafrika.

Stark återhämtning

Den globala turismen har gjort en stark återhämtning sedan pandemins effekter.

– De senaste uppgifterna från UNWTO understryker turismens motståndskraft och snabba återhämtning, med siffror som förväntas före pandemin i slutet av 2024, säger UNWTO:s generalsekreterare Zurab Pololikashvili.

– Återhämtningen har redan en betydande inverkan på ekonomier, jobb, tillväxt och möjligheter för samhällen överallt.

Foto: SAS Group

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen