Som bekant älskar det svenska folket godis.

Under den senaste tiden har rapporter även kommit in om ett ökat sug efter svenskt godis i andra länder, däribland USA.

Bubs är en aktör som har noterat en högre internationell efterfrågan.

Oväntat besked

Nu kommer dock ett oväntat besked från Statistiska centralbyrån.

Myndigheten har noterat ett trendbrott - nämligen att godisförsäljningen i Sverige minskar.

– Justerat för prisökningar minskade den totala livsmedelsförsäljningen med 3,8 procent, förklarar SCB.

– Godis är en av de varor som den genomsnittliga svensken köpte mindre av under 2023. Jämfört med 2022 minskade svenskens godisinköp med 78 kronor per person och år.

Nytt beteende

Enligt SCB syns därtill ett nytt beteende hos konsumenter.

Allt fler väljer att köpa frukt och grönt istället.

– Försäljningen av godis per person justerat för prisförändringar gick från 1 908 kronor år 2022 till 1 830 kronor 2023, vilket innebär en minskning med 6,50 kr per månad, fortsätter SCB.

– Istället valde svensken att köpa mer frukt än tidigare år. Försäljningen av frukt per person ökade med 31 kronor, till totalt 963 kronor per år.

Mer egna varor

Myndigheten noterar även att svenska matbutikers försäljning av sina egna märken ökar.

Försäljningsvärdet av butikernas egna märkesvaror ökade med 6,1 procent jämfört med 2022, vilket enligt SCB kan ses som en effekt av högre livsmedelspriser.

Varit tufft

SCB förklarar hur statistiken ser ut vad gäller butikernas egna varor.

– Totalt såldes egna märkesvaror för 88 miljarder kronor 2023, uppger myndigheten.

– Ekologiska varor såldes för 18 miljarder kronor, en minskning med 3,8 procent jämfört med 2022.

Detta efter flera år av höga priser på livsmedel, någonting som har urholkat konsumenternas köpkraft i stor omfattning.

Inflationen börjar dock nu komma ner till mer rimliga nivåer och Riksbanken har därmed börjat sänka styrräntan, och väntas fortsätta med det även framöver.

Foto: Nik

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen