Oväntat besked för svensk ekonomi – Storbank: ”Nu vänder det”

2025 02 28

En oväntat stor uppgång.

Analytiker förutspådde en tillväxt på cirka 0,3 procent, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, finns det flera förklaringar till den oväntade ökningen.

– Året avslutades förhållandevist starkt. En uppgång märks i flera av BNP:s komponenter och mest bidrog ett starkt varunetto förklarat både av att exporten ökade och att importen minskade. Sett från produktionssidan syns uppgången främst i tillverkningsindustrin, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna på SCB.   

Storbank: Nu vänder det

Efter fredagsmorgonens besked förutspår Nordea att återhämtningen i svensk ekonomi kommer ta fart.

– Det innebär i sin tur att arbetsmarknaden kommer börja återhämta sig senare i år, skriver storbanken i ett marknadsbrev enligt Di.

Handelsbanken är försiktigare i sin bedömning.

– Sammantaget rör sig siffrorna åt rätt håll, men det krävs fortsatta uppgångar i både hårda och mjuka data för att bekräfta att både vår syn och Riksbankens prognos om en uppgång i konjunkturen under första halvåret i år stämmer, framhåller storbankens analytiker enligt tidningen.

Fakta: Den ekonomiska utvecklingen under fjärde kvartalet

- Hushållens konsumtion ökade med 0,7 procent med uppgångar i de flesta konsumtionsändamålen.

- Den offentliga konsumtionen ökade med 0,1 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,1 procent medan statens konsumtionsutgifter var nästintill oförändrade.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter. Nedgång i industrins lager bidrog mest.

- Fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar drev uppgången.

- Exporten steg med 0,7 procent och importen minskade med 0,5 procent. Sammantaget höjde exportnettot BNP med 0,6 procentenheter, drivet av ett starkt varunetto.

- Näringslivets förädlingsvärde ökade med 0,7 procent. De varuproducerande branscherna steg med 1,7 procent och de tjänsteproducerande ökade med 0,3 procent. Förädlingsvärdet inom de offentliga myndigheterna steg med 0,9 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade med 0,2 procent. Antalet arbetade timmar steg med 0,5 procent i hela ekonomin och i näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 0,2 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomst ökade med 3,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2023.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 61,6 miljarder kronor fjärde kvartalet 2024. Det kan jämföras med ett underskott på 51,5 miljarder under motsvarande kvartal 2023.

Källa: SCB

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen