Oväntat besked för svensk ekonomi – Storbank: ”Nu vänder det”

2025 02 28

En oväntat stor uppgång.

Analytiker förutspådde en tillväxt på cirka 0,3 procent, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, finns det flera förklaringar till den oväntade ökningen.

– Året avslutades förhållandevist starkt. En uppgång märks i flera av BNP:s komponenter och mest bidrog ett starkt varunetto förklarat både av att exporten ökade och att importen minskade. Sett från produktionssidan syns uppgången främst i tillverkningsindustrin, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna på SCB.   

Storbank: Nu vänder det

Efter fredagsmorgonens besked förutspår Nordea att återhämtningen i svensk ekonomi kommer ta fart.

– Det innebär i sin tur att arbetsmarknaden kommer börja återhämta sig senare i år, skriver storbanken i ett marknadsbrev enligt Di.

Handelsbanken är försiktigare i sin bedömning.

– Sammantaget rör sig siffrorna åt rätt håll, men det krävs fortsatta uppgångar i både hårda och mjuka data för att bekräfta att både vår syn och Riksbankens prognos om en uppgång i konjunkturen under första halvåret i år stämmer, framhåller storbankens analytiker enligt tidningen.

Fakta: Den ekonomiska utvecklingen under fjärde kvartalet

- Hushållens konsumtion ökade med 0,7 procent med uppgångar i de flesta konsumtionsändamålen.

- Den offentliga konsumtionen ökade med 0,1 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,1 procent medan statens konsumtionsutgifter var nästintill oförändrade.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter. Nedgång i industrins lager bidrog mest.

- Fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar drev uppgången.

- Exporten steg med 0,7 procent och importen minskade med 0,5 procent. Sammantaget höjde exportnettot BNP med 0,6 procentenheter, drivet av ett starkt varunetto.

- Näringslivets förädlingsvärde ökade med 0,7 procent. De varuproducerande branscherna steg med 1,7 procent och de tjänsteproducerande ökade med 0,3 procent. Förädlingsvärdet inom de offentliga myndigheterna steg med 0,9 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade med 0,2 procent. Antalet arbetade timmar steg med 0,5 procent i hela ekonomin och i näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 0,2 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomst ökade med 3,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2023.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 61,6 miljarder kronor fjärde kvartalet 2024. Det kan jämföras med ett underskott på 51,5 miljarder under motsvarande kvartal 2023.

Källa: SCB

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen