Oväntat besked för svensk ekonomi – Storbank: ”Nu vänder det”

2025 02 28

En oväntat stor uppgång.

Analytiker förutspådde en tillväxt på cirka 0,3 procent, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, finns det flera förklaringar till den oväntade ökningen.

– Året avslutades förhållandevist starkt. En uppgång märks i flera av BNP:s komponenter och mest bidrog ett starkt varunetto förklarat både av att exporten ökade och att importen minskade. Sett från produktionssidan syns uppgången främst i tillverkningsindustrin, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna på SCB.   

Storbank: Nu vänder det

Efter fredagsmorgonens besked förutspår Nordea att återhämtningen i svensk ekonomi kommer ta fart.

– Det innebär i sin tur att arbetsmarknaden kommer börja återhämta sig senare i år, skriver storbanken i ett marknadsbrev enligt Di.

Handelsbanken är försiktigare i sin bedömning.

– Sammantaget rör sig siffrorna åt rätt håll, men det krävs fortsatta uppgångar i både hårda och mjuka data för att bekräfta att både vår syn och Riksbankens prognos om en uppgång i konjunkturen under första halvåret i år stämmer, framhåller storbankens analytiker enligt tidningen.

Fakta: Den ekonomiska utvecklingen under fjärde kvartalet

- Hushållens konsumtion ökade med 0,7 procent med uppgångar i de flesta konsumtionsändamålen.

- Den offentliga konsumtionen ökade med 0,1 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,1 procent medan statens konsumtionsutgifter var nästintill oförändrade.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter. Nedgång i industrins lager bidrog mest.

- Fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar drev uppgången.

- Exporten steg med 0,7 procent och importen minskade med 0,5 procent. Sammantaget höjde exportnettot BNP med 0,6 procentenheter, drivet av ett starkt varunetto.

- Näringslivets förädlingsvärde ökade med 0,7 procent. De varuproducerande branscherna steg med 1,7 procent och de tjänsteproducerande ökade med 0,3 procent. Förädlingsvärdet inom de offentliga myndigheterna steg med 0,9 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade med 0,2 procent. Antalet arbetade timmar steg med 0,5 procent i hela ekonomin och i näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 0,2 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomst ökade med 3,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2023.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 61,6 miljarder kronor fjärde kvartalet 2024. Det kan jämföras med ett underskott på 51,5 miljarder under motsvarande kvartal 2023.

Källa: SCB

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen