Djurvirus har upptäckts i oväntat del av Sverige – kan smitta människor

2024 03 22

Forskare har gjort en oväntad upptäckt om ett virus med dokumenterad risk att smitta från djur till människa.

Så kallad sorkfeber är inget unikt i de norra delarna av landet.

Däremot är förekomsten sällsynt i syd.

Men nu har forskare från Uppsala universitet upptäckt att skogssorkar i Skåne bär på virustypen som orsakar sorkfeber hos människor i betydligt större utsträckning än vad man tidigare trott.

Och fyndet är oväntat.

Upptäckten har gjorts mer än 50 mil söder om det senaste kända utbredningsområdet.

Vi blev överraskade av att det var en så pass hög andel av de relativt få sorkar som vi fångade in, som faktiskt bar på ett hantavirus som gör människor sjuka, säger Elin Economou Lundeberg, infektionsläkare på Centralsjukhuset i Kristianstad och en av studiens förstaförfattare, i en kommentar.

– Dessutom i ett område som ligger mer än 50 mil söder om tidigare känt utbredningsområde för viruset.

Anmälningsplikt enligt lagen

Virusgruppen kallas för “hantavirus”.

Den finns naturligt hos flera typer av gnagare, som exempelvis möss, råttor och sorkar.

Men vissa hantavirus kan smitta människor och orsaka två typer av sjukdomar: hemorragisk feber med renalt syndrom och hantavirusorsakat lungsyndrom.

Båda sjukdomarna är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

– Då de kan orsaka stora problem och även dödlighet för människor, understryker Uppsala universitet.

Tre lokala fall

Forskarna har konstaterat tre lokala fall av sorkfeber. Två i Skåne och ett norr om Uppsala.

Samtliga patienter hade smittats i Sverige – ingen hade varit ute och rest.

De bekräftade fallen fick forskarna att fånga in skogssorkar i närheten av patienternas bostäder för att försöka förstå hur smittfallen varit möjliga.

Resultatet är slående.

– Det visade sig att nio av de 74 fångade skogssorkarna bar på gener från hantavirus. Genetiska studier har nu visat att viruset skiljer sig påtagligt från de varianter av virus som cirkulerar i norra Sverige och i Danmark, och att det är närmast besläktat med virus från Finland och Karelen, uppger universitetet.

"Hur har det kommit dit?"

Många frågor återstår för forskarna att ta reda på. Det måste kartläggas var viruset kommer från och hur spridningen ser ut i södra delarna av Sverige.

- Om viruset har funnits länge i området men bara inte upptäckts, varför har i så fall inte fler blivit sjuka? Eller har det nyligen etablerat sig i Skåne och alldeles nyss börjat spridas? Och hur har det kommit dit? säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala universitet och medförfattare till studien. 

– Tyvärr kom covid-19-pandemin emellan, vilket har fördröjt färdigställandet av den här studien en hel del. Det här är mycket intressant och visar hur viktigt det är att så snabbt som möjligt undersöka orsakerna till varför vi ser en infektionssjukdom i ett nytt geografiskt område.

Foto: Nordelch resp S. Unrau

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen