Oväntad upptäckt på mars

2024 07 28

Nasa har upptäckt någonting på planeten Mars som förvånar forskarna.

Upptäckten gjordes av Nasas rymdfarkost Perseverance under föregående vecka.

Det handlar om en sten som skulle kunna vara beviset för att det har funnits liv på Mars, rapporterar The Guardian.

Stenen upptäcktes vid Neretva Vallis, som är en gammal floddal uthuggen av vatten i Jezero-kratern.

Analyser av stenen avslöjar tecken på liv i rymden, enligt tidningen.

”Leopardprickar”

Stenen är en gång en halv meter, är rödaktig och har benvita fläckar med svarta ränder, rapporterar SR.

Det är just fläckarna som gör stenen så intressant, enligt forskarna.

Just sådana fläckar är associerade med fossiliserade mikrober på jorden.

Forskarna kallar fläckarna för ”leopardprickar”.

– Oftast när man hittar dem på jorden, då har mikrober varit involverade, alltså liv har varit med, säger Sandra Siljerström, som är en av de forskare som analyserar proverna från Mars, till radiokanalen.

Skaffar sig energi

Mönstren på stenen tyder på att liv har uppstått.

– Liv behöver ju energi, och det är en rest av att liv skaffar sig energi, och då bildas de här, säger Sandra Siljerström.

Det går dock ännu inte att bevisa att mönstren på stenen är tecken på liv på Mars.

För att kunna göra det måste man få hem prover till jorden som man kan analysera.

– Men om man tar hem det på jorden, då har du ju tillgång till en helt annan typ av instrument med mycket högre upplösning, säger Sandra Siljerström.

Det kan dock dröja lång tid innan forskarna får möjlighet att göra den analysen.

Proverna tros kunna vara på jorden först om drygt tio år.

Unik upptäckt

Enligt Ken Farley, projektledare vid California Institute of Technology, är stenen en unik upptäckt.

– Å ena sidan har vi vår första övertygande upptäckt av organiskt material, distinkta färgglada fläckar som indikerar kemiska reaktioner som mikrobiellt liv kan använda som energikälla, och tydliga bevis för att vatten, nödvändigt för liv, en gång passerade genom berget, säger han enligt The Guardian.

– Å andra sidan har vi inte kunnat avgöra exakt hur stenen bildades och i vilken utsträckning närliggande stenar kan ha värmt upp Cheyavafallen och bidragit till dessa egenskaper.

Foto: Roel van der Hoorn Wikipedia

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen