Oväntad upptäckt om vindkraft – effekten är tvärtom

2025 10 22

Mellan 2002 och 2022 ökade antalet vindkraftverk i Sverige med 900 procent.

Idag är strax över 5 000 vindkraftverk i drift och utspridda över landet.

Frågan är känslig och väcker starka åsikter från både höger och vänster på den politiska linjen. Ett argument som ofta förs fram från motståndare är den estetiska aspekten och psykosociala effekten av vindkraftverk.

När undersökningsföretaget Demoskop tillsammans med Svensk Näringsliv tidigare undersökt saken visade det sig dock att 65 procent ansåg att vindkraftens fördelar överväger dess nackdelar.

– Drygt sju av tio svarande är positiva till en utbyggnad av kärnkraften som åtgärd för att minska klimatproblemen. För vindkraften är motsvarande siffra 63 procent. Dessutom anser 69 procent att kärnkraften tillför mer nytta än skada och 65 procent anser att vindkraftens fördelar överväger dess nackdelar, uppgav Svenskt Näringsliv hösten 2023.

Studie: stödet underskattas

Trots det dokumenterade stödet visar en ny undersökning från branschorganisationen Green Power Sweden att de flesta svenskar tror att det bara är en minoritet, 46 procent av andra kommuninvånare, som är positiva till mer landbaserad vindkraft.

Men.

Resultatet i organisationens undersökning visar att stödet i själva verket underskattas. Enligt den nya studien är 56 procent av svenskarna positivt inställda till landbaserad vindkraft.

"Riksrepresentativ"

Studien anses vara välgrundad.

Den bygger på “en riksrepresentativ opinionsmätning och fördjupade analyser i 20 kommuner”, enligt Green Power Sweden.

I vissa kommuner underskattas stödet till och med uppemot 18 procentenheter. Ingen kommun visar en överskattning av stödet.

– Utbyggnaden av förnybar energi är avgörande för Sveriges tillväxt. Undersökningen visar att det finns en större acceptans än vad man trott. Det bådar gott inför fortsatt utbyggnad av vindkraften, säger Mari-Louise Wernersson, verksamhetsledare på Svensk vindkraft, i en kommentar.

Effekten är tvärtom

Naturvårdsverket har tidigare gjort en liknande upptäckt.

I en studie som myndigheten lagt fram framgår att argumentet om den estetiska aspekten, exempelvis motståndet från lokala intressenter som menar att vindkraftverk antas skrämma bort turister, verkar vara en myt.

Effekten tycks istället vara tvärtom.

– Resultaten tyder på att turister i allmänhet inte ser vindkraftverk som något negativt, utan uppskattar dem för att de bidrar till hållbar utveckling och energioberoende, skriver författarna i Naturvårdsverkets rapport.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

SD: "Förstör nattsömnen"

Vindkraft är hett omdiskuterat inom politiken. Ofta handlar det inte om elen det genererar, utan just hur det påverkar estetiska och psykosociala faktorer i vardagen.

– Folk får psykiska problem för de får nattsömnen förstörd av ljudet. Det saboterar naturen, har exempelvis Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt tidigare sagt till SvD.

För ett drygt år sedan sade regeringen nej till 13 planerade vindkraftsparker i Östersjön, efter synpunkter från Försvarsmakten.

– Det här är ett tufft besked att ge, men ett givet besked som visar att vi tar försvaret av Sverige på allra största allvar, sade närings- och energiminister säger Ebba Busch (KD) på en pressträff vid tillfället.

LÄS MER: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen