28 december 2025

Oväntad upptäckt om vindkraft – effekten är tvärtom

2025 10 22

Mellan 2002 och 2022 ökade antalet vindkraftverk i Sverige med 900 procent.

Idag är strax över 5 000 vindkraftverk i drift och utspridda över landet.

Frågan är känslig och väcker starka åsikter från både höger och vänster på den politiska linjen.  Ett argument som ofta förs fram från motståndare är den estetiska aspekten och psykosociala effekten av vindkraftverk.

När undersökningsföretaget Demoskop tillsammans med Svensk Näringsliv tidigare undersökt saken visade det sig dock att 65 procent ansåg att vindkraftens fördelar överväger dess nackdelar. 

– Drygt sju av tio svarande är positiva till en utbyggnad av kärnkraften som åtgärd för att minska klimatproblemen. För vindkraften är motsvarande siffra 63 procent. Dessutom anser 69 procent att kärnkraften tillför mer nytta än skada och 65 procent anser att vindkraftens fördelar överväger dess nackdelar, uppgav Svenskt Näringsliv hösten 2023.

Studie: stödet underskattas

Trots det dokumenterade stödet visar en ny undersökning från branschorganisationen Green Power Sweden att de flesta svenskar tror att det bara är en minoritet, 46 procent av andra kommuninvånare, som är positiva till mer landbaserad vindkraft.

Men.

Resultatet i organisationens undersökning visar att stödet i själva verket underskattas. Enligt den nya studien är 56 procent av svenskarna positivt inställda till landbaserad vindkraft.

"Riksrepresentativ"

Studien anses vara välgrundad.

Den bygger på “en riksrepresentativ opinionsmätning och fördjupade analyser i 20 kommuner”, enligt Green Power Sweden.

I vissa kommuner underskattas stödet till och med uppemot 18 procentenheter. Ingen kommun visar en överskattning av stödet.

– Utbyggnaden av förnybar energi är avgörande för Sveriges tillväxt. Undersökningen visar att det finns en större acceptans än vad man trott. Det bådar gott inför fortsatt utbyggnad av vindkraften, säger Mari-Louise Wernersson, verksamhetsledare på Svensk vindkraft, i en kommentar.

Effekten är tvärtom

Naturvårdsverket har tidigare gjort en liknande upptäckt.

I en studie som myndigheten lagt fram framgår att argumentet om den estetiska aspekten, exempelvis motståndet från lokala intressenter som menar att vindkraftverk antas skrämma bort turister, verkar vara en myt.

Effekten tycks istället vara tvärtom.

– Resultaten tyder på att turister i allmänhet inte ser vindkraftverk som något negativt, utan uppskattar dem för att de bidrar till hållbar utveckling och energioberoende, skriver författarna i Naturvårdsverkets rapport.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

SD: "Förstör nattsömnen"

Vindkraft är hett omdiskuterat inom politiken. Ofta handlar det inte om elen det genererar, utan just hur det påverkar estetiska och psykosociala faktorer i vardagen.

– Folk får psykiska problem för de får nattsömnen förstörd av ljudet. Det saboterar naturen, har exempelvis Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt tidigare sagt till SvD.

För ett drygt år sedan sade regeringen nej till 13 planerade vindkraftsparker i Östersjön, efter synpunkter från Försvarsmakten.

– Det här är ett tufft besked att ge, men ett givet besked som visar att vi tar försvaret av Sverige på allra största allvar, sade närings- och energiminister säger Ebba Busch (KD) på en pressträff vid tillfället.

LÄS MER: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen