21 okt 2025

Oväntad upptäckt om vindkraft – effekten är tvärtom

2025 10 22

Mellan 2002 och 2022 ökade antalet vindkraftverk i Sverige med 900 procent.

Idag är strax över 5 000 vindkraftverk i drift och utspridda över landet.

Frågan är känslig och väcker starka åsikter från både höger och vänster på den politiska linjen.  Ett argument som ofta förs fram från motståndare är den estetiska aspekten och psykosociala effekten av vindkraftverk.

När undersökningsföretaget Demoskop tillsammans med Svensk Näringsliv tidigare undersökt saken visade det sig dock att 65 procent ansåg att vindkraftens fördelar överväger dess nackdelar. 

– Drygt sju av tio svarande är positiva till en utbyggnad av kärnkraften som åtgärd för att minska klimatproblemen. För vindkraften är motsvarande siffra 63 procent. Dessutom anser 69 procent att kärnkraften tillför mer nytta än skada och 65 procent anser att vindkraftens fördelar överväger dess nackdelar, uppgav Svenskt Näringsliv hösten 2023.

Studie: stödet underskattas

Trots det dokumenterade stödet visar en ny undersökning från branschorganisationen Green Power Sweden att de flesta svenskar tror att det bara är en minoritet, 46 procent av andra kommuninvånare, som är positiva till mer landbaserad vindkraft.

Men.

Resultatet i organisationens undersökning visar att stödet i själva verket underskattas. Enligt den nya studien är 56 procent av svenskarna positivt inställda till landbaserad vindkraft.

"Riksrepresentativ"

Studien anses vara välgrundad.

Den bygger på “en riksrepresentativ opinionsmätning och fördjupade analyser i 20 kommuner”, enligt Green Power Sweden.

I vissa kommuner underskattas stödet till och med uppemot 18 procentenheter. Ingen kommun visar en överskattning av stödet.

– Utbyggnaden av förnybar energi är avgörande för Sveriges tillväxt. Undersökningen visar att det finns en större acceptans än vad man trott. Det bådar gott inför fortsatt utbyggnad av vindkraften, säger Mari-Louise Wernersson, verksamhetsledare på Svensk vindkraft, i en kommentar.

Effekten är tvärtom

Naturvårdsverket har tidigare gjort en liknande upptäckt.

I en studie som myndigheten lagt fram framgår att argumentet om den estetiska aspekten, exempelvis motståndet från lokala intressenter som menar att vindkraftverk antas skrämma bort turister, verkar vara en myt.

Effekten tycks istället vara tvärtom.

– Resultaten tyder på att turister i allmänhet inte ser vindkraftverk som något negativt, utan uppskattar dem för att de bidrar till hållbar utveckling och energioberoende, skriver författarna i Naturvårdsverkets rapport.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

SD: "Förstör nattsömnen"

Vindkraft är hett omdiskuterat inom politiken. Ofta handlar det inte om elen det genererar, utan just hur det påverkar estetiska och psykosociala faktorer i vardagen.

– Folk får psykiska problem för de får nattsömnen förstörd av ljudet. Det saboterar naturen, har exempelvis Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt tidigare sagt till SvD.

För ett drygt år sedan sade regeringen nej till 13 planerade vindkraftsparker i Östersjön, efter synpunkter från Försvarsmakten.

– Det här är ett tufft besked att ge, men ett givet besked som visar att vi tar försvaret av Sverige på allra största allvar, sade närings- och energiminister säger Ebba Busch (KD) på en pressträff vid tillfället.

LÄS MER: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen