I alla fall i ett avseende.

Ny forskning från Lunds universitet visar att humlor har lika bra lokalsinne som människor, trots sin minimala hjärna.

I vissa avseenden överstiger insektens lokalsinne människans. Humlor kan lagra flera navigationsminnen i hjärnan för att sedan plocka fram dessa vid behov.

Humlan har utvecklat sitt goda lokalsinne genom att kontinuerligt övervaka riktningar och avstånd under flygfärder.

– Med hjälp av denna information kan insekterna, genom rumsliga vektorer skapade i hjärnan, lagra navigationserfarenheter i långtidsminnet. Tack vare den förmågan kan de flyga raka vägen hem efter att ha varit ute på långa och navigationsmässigt krångliga resor, framhåller forskarna bakom studien i ett pressutskick.

Kan användas i utveckling av robotar

Den svenska studien kan få stor betydelse för framtida projekt.

Forskningsresultaten kan användas för att inspirera teknologiska tillämpningar, exempelvis i utvecklingsarbetet av robotar.

– Särskilt i de fall då man vill hantera komplexa navigationsuppgifter med beräkningsmässigt och energimässigt billiga lösningar.

–  Vår studie ger viktiga nycklar till att förstå hur humlor kan uppnå till synes däggdjursliknande navigationsbedrifter trots att de bara använder en hjärna stor som ett knappnålshuvud, säger Rickesh Patel, forskare i sinnesbiologi vid Lunds universitet. 

Kan användas i katastrofsituationer 

Rickesh Patel framhåller att den nya upptäckten potentiellt kan användas i framtida projekt som får stor påverkan på samhället.

– Exempelvis kan humlornas sätt att hantera geografisk information vara till nytta i autonomt navigerande robotar som behöver klara sig utan GPS-satellitsystemet. Sådana robotar kan vara av stort värde när man måste genomföra sök- och räddningsuppdrag i katastrofsituationer som exempelvis vid jordbävningar, i krigszoner eller i grottor där satellitsignaler kan vara svåra att utnyttja.  

Forskaren tillägger att studien även är av stort intresse för vår syn på insekter, eftersom resultatet visar att insekter kan uppnå samma navigationsresultat som människor, trots deras begränsade hjärnkapacitet.   

Foto: T. Voller 

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen