Oväntad upptäckt om elbilar – “Vi är förvånade”

2024 08 24

En ny undersökning visar ett överraskande fynd om elbilarnas däck.

Elbilar är ofta tyngre än diesel-och bensinbilar.

Trots detta slits inte däcken lika mycket som man tidigare har trott.

En ny undersökning visar på överraskande resultat gällande elbilarnas däck.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Borde ta slut snabbare”

Tidigare har man trott att elbilarnas däck slits betydligt mer än den nya undersökningen från Däckbranschen visar.

Mattias Hjort på Väg- och Transportforskningsinstitutet förklarar.

– Elbilarna är ofta utrullade med väldigt lättrullade däck för att få längre räckvidd, och då har de lite mindre mönsterdjup till att börja med, säger han till SR.

– Då tänker man att de borde ta slut lite snabbare.

“Vi är förvånade”

Mattias Hjort är överraskad.

– Vi är ändå förvånade över att däcken var i så gott skick.

Han understryker även att mer forskning behövs om ämnet.

Olika anledningar

Möjliga förklaringar till att elbilarnas däck var i så gott skick kan ha att göra med ålder och noggrannhet.

– Andelen bilar med mönsterdjup på tre millimeter eller mindre var tydligt mindre för elbilar än för andra bilar, framhåller bolaget Däckrazzia.

– Även när det gäller trycket i däcken skiljer elbilsägarna ut sig på ett positivt sätt.

– De flesta elbilarna är av nyare årsmodell, vilket sannolikt är en del av förklaringen till elbilarnas bättre däckstatus, fortsätter Däckrazzia.

– Men även vid en jämförelse med andra bilar högst fem år gamla finns det tydliga skillnader till elbilarnas fördel.

"Är överraskande"

Fredrik Ardefors, vd Däckbranschen Sverige, uttalar sig om den oväntade upptäckten,

– Resultatet är överraskande och pekar på behov av fördjupad analys. Det finns fler möjliga anledningar än skillnad i ålder på bilar, säger han.

– Kanske är elbilsägarna mer noggranna med till exempel däcktrycket för att bibehålla en bra räckvidd. Kanske byter de sina däck oftare. Vi kommer att fortsätta följa upp frågan om däckens skick på elbilar jämfört med andra bilar.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen