Oväntad upptäckt om elbilar – “Vi är förvånade”

2024 08 24

En ny undersökning visar ett överraskande fynd om elbilarnas däck.

Elbilar är ofta tyngre än diesel-och bensinbilar.

Trots detta slits inte däcken lika mycket som man tidigare har trott.

En ny undersökning visar på överraskande resultat gällande elbilarnas däck.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Borde ta slut snabbare”

Tidigare har man trott att elbilarnas däck slits betydligt mer än den nya undersökningen från Däckbranschen visar.

Mattias Hjort på Väg- och Transportforskningsinstitutet förklarar.

– Elbilarna är ofta utrullade med väldigt lättrullade däck för att få längre räckvidd, och då har de lite mindre mönsterdjup till att börja med, säger han till SR.

– Då tänker man att de borde ta slut lite snabbare.

“Vi är förvånade”

Mattias Hjort är överraskad.

– Vi är ändå förvånade över att däcken var i så gott skick.

Han understryker även att mer forskning behövs om ämnet.

Olika anledningar

Möjliga förklaringar till att elbilarnas däck var i så gott skick kan ha att göra med ålder och noggrannhet.

– Andelen bilar med mönsterdjup på tre millimeter eller mindre var tydligt mindre för elbilar än för andra bilar, framhåller bolaget Däckrazzia.

– Även när det gäller trycket i däcken skiljer elbilsägarna ut sig på ett positivt sätt.

– De flesta elbilarna är av nyare årsmodell, vilket sannolikt är en del av förklaringen till elbilarnas bättre däckstatus, fortsätter Däckrazzia.

– Men även vid en jämförelse med andra bilar högst fem år gamla finns det tydliga skillnader till elbilarnas fördel.

"Är överraskande"

Fredrik Ardefors, vd Däckbranschen Sverige, uttalar sig om den oväntade upptäckten,

– Resultatet är överraskande och pekar på behov av fördjupad analys. Det finns fler möjliga anledningar än skillnad i ålder på bilar, säger han.

– Kanske är elbilsägarna mer noggranna med till exempel däcktrycket för att bibehålla en bra räckvidd. Kanske byter de sina däck oftare. Vi kommer att fortsätta följa upp frågan om däckens skick på elbilar jämfört med andra bilar.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen