Oväntad upptäckt om covid-vaccinet

2023 12 22

Den 7 november inledde Folkhälsomyndigheten sin stora vaccinationskampanj i Sverige.

Kampanjen rullades igång för att motverka en stor smittspridning inför vintern och runtom i landet erbjöds vaccin mot covid-19 och influensa.

Vaccinet för covid-19 hade uppdaterats för att öka skyddet ännu mer.

– För att minska risken för allvarlig sjukdom är det viktigt att äldre personer och riskgrupper tar det uppdaterade vaccinet, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje vid tillfället.

Förvånande upptäckt

Nu har en ny studie tittat närmare på den uppdaterade vaccinvarianten.

Och resultatet är överraskande.

Det nya vaccinet är oväntat effektivt – och har gett ett “förvånande starkt svar” visar studien, enligt TV4.

Forskningen, som bedrivits vid Danderyds sjukhus, bekräftar att vaccinet ger en tiofaldig ökning av antikroppar mot de omikronvarianter som nu dominerar smittspridningen.

– Jag hoppas att det här ska övertyga fler att ta den här dosen, säger överläkaren Charlotte Thålin, en av dem som bedrivit den aktuella studien, till tv-kanalen.

Hoppas på att fler vaccinerar sig

Fram till den senaste tiden har det varit osäkert exakt hur starkt skyddet från vaccinet är gentemot de senaste, och mer kraftfulla, virusvarianterna.

I studien ingick 24 personer med en medelålder på 64 år och de allra flesta av dem hade varit smittade av covid-19 tidigare samt tagit minst fyra doser.

Den tiofaldiga ökningen av antikroppar är glädjande nyheter, menar Charlotte Thålin, och hoppas att det kan bidra till att fler vaccinerar sig.

– Vi ser verkligen bra svar av den här boosten och det är en väldigt stor uppdatering från tidigare vaccinet man har haft. Vi har en hög smittspridning och är man äldre eller i riskgrupp kan man fortfarande bli väldigt sjuk i covid-19, säger överläkaren.

Så snabbt som möjligt

Såväl regeringen som Folkhälsomyndigheten har tryckt på vikten av att vaccinera sig om man befinner sig i en riskgrupp eller är 65 år eller äldre.

Gärna så snabbt som möjligt, då det tar cirka en till två veckor för att få ett bra skydd mot virussjukdomarna.

– Det är en relativt stor andel i befolkningen som har en ökad risk för allvarlig sjukdom, och för dem är det viktigt att vaccinera sig mot både covid-19 och influensa, säger Magnus Gisslén i ett pressmeddelande.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen