EU har satt upp ambitiösa mål för att minska energiförbrukningen inom unionen.

Det medför att även svenska fastighetsägare kommer att tvingas göra stora investeringar i energieffektivisering.

Detta alltså för att klara kraven i EU-direktivet EPBD, som sätter upp etappmål för hur energiförbrukningen ska minska.

Kraven riskerar att medföra en extra hård smäll mot allmännyttans bostäder, rapporterar DN.

”Kraftiga hyreshöjningar”

Fram till 2050 kommer svenska fastighetsägare tvingas att fördubbla sina investeringar, enligt tidningen.

För allmännyttans fastigheter blir det extra tufft att leva upp till kraven.

Där kommer det att kosta hela 560 miljarder kronor.

Allmännyttan kommer därför att behöva stora statliga stöd.

Alternativet är att hyresgästerna tvingas betala.

– Det blir annars kraftiga hyreshöjningar som man kan undra om folk som bor där har råd med, säger Louis Landeman, chef för kretidanalys på Danske Bank, till DN.

Höga kostnader per lägenhet

Om lägenheter behöver omfattande eller mycket omfattande åtgärder så kan kostnaden bli mellan 750 000 och 1,9 miljoner kronor per lägenhet, enligt tidningen.

Och det är alltså allmännyttans lägenheter som bedöms ha störst behov av åtgärder.

Nu hoppas man därför på ett statligt stöd, för att undvika att kostnaderna ska slå allt för hårt mot hyresgästerna.

Kräver politiska åtgärder

Även privata fastighetsägare kommer dock att påverkas starkt av EU-direktivet.

Därför har också branschorganisationen Fastighetsägarna gått ut och krävt att regeringen vidtar åtgärder, för att göra det lättare för fastighetsägare att leva upp till EU:s krav.

– De nya energikraven kommer att kräva omfattande investeringar. Här behöver politiken förbättra förutsättningarna för fastighetsbranschen att minska sin miljöpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Fastighetsägarnas chef för utveckling och hållbarhet, Rikard Silverfur, i ett uttalande.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Totalt handlade det om transaktioner på 14 800 kronor – fyra mottagna swishar från sambon och en utbetalning från köp och sälj-appen Vinted.

Betalningarna väckte misstankar hos Swedbank.

Storbanken kontaktade Josefine Roos och gav henne tio dagar på sig att förklara vad transaktionerna handlade om. 

Några dagar senare låstes hennes konton hos banken. Swedbank meddelade att hennes ärende behandlades, men ingenting hände.

Josefine Roos bankkonton spärrades i ett halvår och flera av hennes räkningar gick till inkasso innan hon kunde öppna ett konto hos en annan bank, rapporterar TV4.

– Du står där, du har små barn, du kan inte handla mat, du kan inte betala dina räkningar. Du får absolut ingen respons tillbaka när du försöker kolla vad som har hänt och vad det grundar sig i, säger småbarnsmamman till tv-kanalen.

Spärrade Bank-ID

Efter sex månaders väntan kom nästa smäll för Josefine Roos.

Swedbank meddelade att hon blivit uppsagd som kund och att hennes Bank-ID spärrats i ett år. 

Beskedet kom som en blixt från klar himmel.

– Du behöver ju för fan Bank-ID till allt. Du är helt handikappad utan, säger hon till TV4.

Swedbank har avböjt att kommentera det enskilda ärendet. Storbanken hänvisar till att kunder kan överklaga beslut till bankens kundombudsman.

Hannes Mård, pressansvarig på Swedbank, har tidigare uppgett att banken är skyldig att förebygga terrorfinansiering, penningtvätt och annan brottslighet.

– Vi har rutiner och system för monitorering av transaktioner. Ser vi mönster som avviker eller misstänker ett bedrägeri kan vi begränsa möjligheterna att använda våra tjänster, sade han i en kommentar till Aftonbladet.

– Vi ställer frågor. Vi måste kunna hantera riskerna som finns, tillade Mård.

Många klagomål

Enligt Konsumenternas bank- och finansbyrå är fallet med Josefine Roos inte unikt.

Uppsagda eller spärrade bankkonton har varit ett vanligt klagomål det senaste året, uppger organisationen till tv-kanalen.

Nya regler – kan blockera kunder

Sveriges banker är skyldiga att arbeta mot penningtvätt, terrorfinansiering och annan ekonomisk brottslighet.

Under 2024 har flera åtgärder införts för att försvåra för kriminella som vill använda bankernas produkter.

I maj meddelade Bankföreningen att svenska banker ska kunna blockera användningen av Swish och Bank-ID för kunder som identifieras som bedragare och så kallade penningmålvakter (personer som tvättar pengar genom att upplåta sitt konto och hjälper till att flytta pengar från brottslig verksamhet).

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen