EU har satt upp ambitiösa mål för att minska energiförbrukningen inom unionen.

Det medför att även svenska fastighetsägare kommer att tvingas göra stora investeringar i energieffektivisering.

Detta alltså för att klara kraven i EU-direktivet EPBD, som sätter upp etappmål för hur energiförbrukningen ska minska.

Kraven riskerar att medföra en extra hård smäll mot allmännyttans bostäder, rapporterar DN.

”Kraftiga hyreshöjningar”

Fram till 2050 kommer svenska fastighetsägare tvingas att fördubbla sina investeringar, enligt tidningen.

För allmännyttans fastigheter blir det extra tufft att leva upp till kraven.

Där kommer det att kosta hela 560 miljarder kronor.

Allmännyttan kommer därför att behöva stora statliga stöd.

Alternativet är att hyresgästerna tvingas betala.

– Det blir annars kraftiga hyreshöjningar som man kan undra om folk som bor där har råd med, säger Louis Landeman, chef för kretidanalys på Danske Bank, till DN.

Höga kostnader per lägenhet

Om lägenheter behöver omfattande eller mycket omfattande åtgärder så kan kostnaden bli mellan 750 000 och 1,9 miljoner kronor per lägenhet, enligt tidningen.

Och det är alltså allmännyttans lägenheter som bedöms ha störst behov av åtgärder.

Nu hoppas man därför på ett statligt stöd, för att undvika att kostnaderna ska slå allt för hårt mot hyresgästerna.

Kräver politiska åtgärder

Även privata fastighetsägare kommer dock att påverkas starkt av EU-direktivet.

Därför har också branschorganisationen Fastighetsägarna gått ut och krävt att regeringen vidtar åtgärder, för att göra det lättare för fastighetsägare att leva upp till EU:s krav.

– De nya energikraven kommer att kräva omfattande investeringar. Här behöver politiken förbättra förutsättningarna för fastighetsbranschen att minska sin miljöpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Fastighetsägarnas chef för utveckling och hållbarhet, Rikard Silverfur, i ett uttalande.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen