Oväntad rusning till Ica-butik – fullproppat med kunder

2025 03 21

Ica, Coop samt Axfood som inkluderar Willys, Hemköp och Citygross var butikskedjorna som pekades ut.

Uppmaningen om att undvika butikerna vecka 12 spreds fort på sociala medier och backades bland annat upp av Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.

– Matjättarna tar ut hutlösa priser. Det kan inte fortsätta så här, framhåller hon på Instagram.

Fullproppat

Hela 69 procent av landets konsumenter, det vill säga två av tre, uppgav förra veckan att de tänker delta i bojkotten, enligt en undersökning från DealGuru.

Ändå är parkeringen proppfull och kundvagnarna fullastade på Ica Maxi i Kungsbacka, rapporterar GP.

En oväntad rusning med tanke på hur många som sagt att de skulle ansluta sig till bojkotten.

Lockar med extrapriser

Ica Maxi har laddat med extrapriser som de kallat för “Kaboomba” och butiken går fram ordentligt med extrapriser för att locka folk under den speciella veckan.

Att “rean” inträffade just vecka 12 var dock en slump, menar Ica-handlaren Joacim Lövgren.

Han försäkrar att det inte handlar om något pr-trick.

– Det är något vi har ungefär tre gånger per år och det är något som vi planerar flera månader i förväg. Vi kunde inte förutse att en bojkott skulle ske samma vecka, säger Joacim Lövgren till GP.

Kallades till regeringen

Ica, Coop och Axfood kallades igår till regeringen för samtal om matpriserna.

Två konkreta förslag som matjättarna lade fram var sänkt arbetsgivaravgift och moms.

– Vi möter kundernas frustration varje dag och vi förstår den, säger Ica Sveriges vd Erik Lundberg i ett uttalande efter mötet och tillägger:

– Men stigande matpriser orsakas av faktorer som ligger långt utanför butikernas kontroll, som krig, politisk instabilitet och dåliga skördar på grund av klimatförhållanden. Vi uppskattar därför regeringens inbjudan till samtal. För att hitta lösningar måste vi jobba tillsammans, hela livsmedelskedjan och politiken.

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen