Ovanligt utbrott: Allmänfarlig sjukdom i Sverige

2023 11 20

– Utan behandling är dödligheten ganska hög och patienten kan avlida av till exempel blödning, tarmbristning med bukhinneinflammation med mera, skriver Folkhälsomyndigheten om sjukdomen.

Fåtal fall varje år

Tyfoidfeber påträffas sällan i Sverige. Ett tjugotal fall rapporteras varje år.

Men nu har Lunds Waldorfskola i Hardeberga drabbats av ett smittoutbrott.

Flera elever har insjuknat, rapporterar Sydsvenskan.

Eleverna har drabbats av hög feber och magbesvär. Minst en av dem har behövt brådskande sjukhusvård.

–  I början tänkte jag att det nog var covid. När febern steg till 41 åkte vi till helgmottagningen. De kom fram till att det var bakterier och testade vanlig penicillin. När det inte hjälpte på några dagar och febern låg på 41,3 åkte vi in till barnakuten, säger en mamma till ett av barnen som insjuknat.

Barnets kompis smittades också.

– Hon var knappt kontaktbar, pratade sluddrigt och kroppstemperaturen sjönk drastiskt, berättar mamman för Sydsvenskan. 

Utreds

Eftersom Tyfoidfeber klassas som en allmänfarlig sjukdom utreds smittoutbrottet av smittskyddsläkare.

En omfattande smittspårningen har pågått sedan förra veckan.

Skolans ledning är i kontakt med två smittskyddsläkare och en hygiensjuksköterska.

– Vi har uppföljningsmöten varannan dag för tillfället, bland annat för att spåra källan. Det är ju en ovanlig smitta, så de måste veta var det kommer ifrån, säger Kerstin Brüggemann, rektor på den drabbade skolan, till Sydsvenskan.

Flera åtgärder

Skolan håller öppet som vanligt, trots utbrottet av den ovanliga sjukdomen.

Eleverna som insjuknat uppmanas att stanna hemma så länge de har symptom.

Skolan har även infört speciella städrutiner för att förhindra vidare spridning.

Fakta Tydoidfeber

- Tyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi, som endast förekommer hos människa och som utsöndras med avföringen. Bakterien kan föröka sig i olika födoämnen. Smittöverföring sker framförallt via förorenat vatten eller födoämne, men även från person till person.

- Infektionsdosen är låg, cirka 100 bakterier räcker för att ge sjukdom. Smitta från person till person kan därför förekomma. Patienten är ofta smittsam i fem till sex veckor. Omkring tio procent av de obehandlade fallen blir bärare i upp till tre månader. Kroniskt bärarskap ses i två till fem procent av fallen. Det är inte ovanligt att bärarskapet hos dessa varar i 20 år eller mer. Mottagligheten är allmän.

- Till skillnad från de vanliga salmonellainfektionerna, som också förekommer hos djur, är tyfoidfeber en blodförgiftning (sepsis). Sjukdomen börjar med feber som under den första veckan stiger trappstegsformat till cirka 40°C eller mer.

- Huvudvärk, hosta och muskelvärk är vanliga begynnelsesymtom. Röda utslag på bålen är ett ganska typiskt tecken (Roseol). Förstoppning är inte ovanligt under första veckan. Diarré uppträder vanligen under andra sjukdomsveckan. Utan behandling är dödligheten ganska hög och patienten kan avlida av till exempel blödning, tarmbristning med bukhinneinflammation med mera.

- Fall av tyfoidfeber, även smittbärare, behandlas med antibiotika. 

- Då tyfoidfeber normalt inte förekommer i Sverige utreds varje inhemskt fall för att spåra smittkällan. Ofta kommer inhemsk smitta i Sverige från en symtomfri smittbärare som smittats utomlands.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Arkivfoto: O. Kononenko

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen