Ovanligt utbrott: Allmänfarlig sjukdom i Sverige

2023 11 20

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som i regel kräver sjukhusvård.

– Utan behandling är dödligheten ganska hög och patienten kan avlida av till exempel blödning, tarmbristning med bukhinneinflammation med mera, skriver Folkhälsomyndigheten om sjukdomen.

Fåtal fall varje år

Tyfoidfeber påträffas sällan i Sverige. Ett tjugotal fall rapporteras varje år.

Men nu har Lunds Waldorfskola i Hardeberga drabbats av ett smittoutbrott.

Flera elever har insjuknat, rapporterar Sydsvenskan.

Eleverna har drabbats av hög feber och magbesvär. Minst en av dem har behövt brådskande sjukhusvård.

– I början tänkte jag att det nog var covid. När febern steg till 41 åkte vi till helgmottagningen. De kom fram till att det var bakterier och testade vanlig penicillin. När det inte hjälpte på några dagar och febern låg på 41,3 åkte vi in till barnakuten, säger en mamma till ett av barnen som insjuknat.

Barnets kompis smittades också.

– Hon var knappt kontaktbar, pratade sluddrigt och kroppstemperaturen sjönk drastiskt, berättar mamman för Sydsvenskan.

Utreds

Eftersom Tyfoidfeber klassas som en allmänfarlig sjukdom utreds smittoutbrottet av smittskyddsläkare.

En omfattande smittspårningen har pågått sedan förra veckan.

Skolans ledning är i kontakt med två smittskyddsläkare och en hygiensjuksköterska.

– Vi har uppföljningsmöten varannan dag för tillfället, bland annat för att spåra källan. Det är ju en ovanlig smitta, så de måste veta var det kommer ifrån, säger Kerstin Brüggemann, rektor på den drabbade skolan, till Sydsvenskan.

Flera åtgärder

Skolan håller öppet som vanligt, trots utbrottet av den ovanliga sjukdomen.

Eleverna som insjuknat uppmanas att stanna hemma så länge de har symptom.

Skolan har även infört speciella städrutiner för att förhindra vidare spridning.

Fakta Tydoidfeber

- Tyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi, som endast förekommer hos människa och som utsöndras med avföringen. Bakterien kan föröka sig i olika födoämnen. Smittöverföring sker framförallt via förorenat vatten eller födoämne, men även från person till person.

- Infektionsdosen är låg, cirka 100 bakterier räcker för att ge sjukdom. Smitta från person till person kan därför förekomma. Patienten är ofta smittsam i fem till sex veckor. Omkring tio procent av de obehandlade fallen blir bärare i upp till tre månader. Kroniskt bärarskap ses i två till fem procent av fallen. Det är inte ovanligt att bärarskapet hos dessa varar i 20 år eller mer. Mottagligheten är allmän.

- Till skillnad från de vanliga salmonellainfektionerna, som också förekommer hos djur, är tyfoidfeber en blodförgiftning (sepsis). Sjukdomen börjar med feber som under den första veckan stiger trappstegsformat till cirka 40°C eller mer.

- Huvudvärk, hosta och muskelvärk är vanliga begynnelsesymtom. Röda utslag på bålen är ett ganska typiskt tecken (Roseol). Förstoppning är inte ovanligt under första veckan. Diarré uppträder vanligen under andra sjukdomsveckan. Utan behandling är dödligheten ganska hög och patienten kan avlida av till exempel blödning, tarmbristning med bukhinneinflammation med mera.

- Fall av tyfoidfeber, även smittbärare, behandlas med antibiotika.

- Då tyfoidfeber normalt inte förekommer i Sverige utreds varje inhemskt fall för att spåra smittkällan. Ofta kommer inhemsk smitta i Sverige från en symtomfri smittbärare som smittats utomlands.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Arkivfoto: O. Kononenko

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen