OTROLIG UPPTÄCKT: Jättepopulär stad försvinner – bokstavligen

2023 05 21

En av världens mest populära städer sjunker.

Det är många som drömmer om att resa till New York City, den amerikanska jättestaden är ett av världens mest populära resmål.

År 2019 besökte hela 66,6 miljoner människor The Big Apple.

Nu visar forskning att staden sjunker, delvis på grund av den oerhörda vikten av byggnaderna där, rapporterar The Guardian.

Det innebär bland annat en ökad risk för översvämningar.

– En djupt koncentrerad befolkning på 8,4 miljoner människor står inför olika grader av fara från översvämning i New York City, framhåller forskarna i studien som publicerats i Earth´s Future Journal.

Förvärrar påverkan

Staden bedöms sjunka ungefär 1-2 millimeter i snitt varje år, och vissa delar sjunker dubbelt så snabbt.

Fenomenet förvärrar den påverkan som stigande havsnivåer har.

Vattnet som omger New York City har stigit med 22 centimeter sedan 1950, och översvämningar från stormar kan nu bli fyra gånger vanligare.

“Accelererande problem”

Studiens författare understryker att riskerna som New York City står inför även gäller många andra kuststäder runt om i världen.

Det beskrivs som ett "accelererande problem” av forskarna.

– Det är inget att få panik över omedelbart, men det finns en pågående process som ökar risken för översvämning, säger Geofysikern Tom Parsons vid US Geological Survey.

Populär stad

New York City är en av världens mest populära städer, och många lockas av de många museum och restauranger såväl som utbudet av underhållning.

År 2019 besökte 66,6 miljoner människor staden, och turism är en viktig del av New Yorks ekonomi, förklarar stadens administration.

Pandemin slog hårt

På grund av pandemin föll antalet människor som besöker New York City årligen från drygt 66 miljoner år 2019 till 22,3 miljoner år 2020.

Turistindustrins ekonomiska effekter sjönk därmed med omkring 75 procent, och nästan 90 000 jobb gick förlorade i staden.

– Branschen fungerar som ett dynamiskt ekosystem av attraktioner - shower, evenemang, shopping och mat - limmade ihop av gästfrihet och transport, som fungerar som kärninfrastruktur, förklarar administrationen.

Foto: P. Noah

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen