Oroväckande uppgifter om unga som haft Covid-19

2024 06 29

Nu kommer alarmerande uppgifter om unga som har haft Covid-19.

I Norge var det ovanligt många unga som dog av sjukdom under förra året.

378 norrmän i åldern 1-39 år dog i olika sjukdomar under 2023, vilket är en överdödlighet på över 50 procent jämfört med perioden 2010 till 2019, rapporterar NRK.

Det handlar bland annat om sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, men den största överdödligheten skedde inom kategorin ”alla andra sjukdomar”, enligt uppgifter från norska Folkhälsoinstitutet som kanalen återger.

Forskare tror att överdödligheten bland unga kan vara kopplad till Covid-19.

Oroad över konsekvenser

Det är bland annat forskaren och statistikern Richard White vid FHI som slår larm om siffrorna.

Han tror att överdödligheten (jämfört med förväntade siffror) kan förklaras av att många unga har haft Covid-19 tidigare, och att det har eftereffekter som har försämrat ungas hälsa.

– Jag är oroad över att konsekvenserna av covid-19 inte utvärderas tillräckligt av de norska myndigheterna. I regeringens strategi nämns inte seneffekterna av covid-19, säger Richard White till kanalen.

”Spelar en förklarande roll”

Richard White menar alltså att Covid-19 kan ha mer långtgående effekter än väntat.

Därför är det farligt om befolkningen utsätts för viruset upprepade gånger, anser han.

– En omfattande rapport drar slutsatsen att sjukdomen kan orsaka skador på kroppens alla organ, säger White, som dock understryker att det här är hans egna uppfattningar och inte nödvändigtvis FHI:s.

Han menar att det har skett en kraftig ökning av sjukdom och dödsfall i Norge jämfört med före pandemin, och att man måste titta på helheten och se hur det hänger ihop.

– Jag tycker att det är tydligt att covid-19 spelar en förklarande roll bakom alla dessa trender, säger Richard White till NRK.

Alla håller inte med

Richard White får medhåll av vissa experter, men också mothugg.

Bland annat så menar Preben Aavitsland vid FHI att det inte alls finns mycket som talar för att sena effekter av Covid-19 leder till överdödlighet bland unga.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen