Oroväckande prognos angående den globala hälsan

2023 03 02

En ny rapport från World Obesity Federation visar en slående utveckling gällande hälsan bland världens befolkning.

Enligt den nuvarande utvecklingen kommer mer än hälften av världens befolkning vara överviktiga år 2035, rapporterar The Guardian.

Just nu bedöms omkring 2,6 miljarder människor, eller 38 procent, vara överviktiga.

– Det är särskilt oroande att se övervikt öka snabbast bland barn och ungdomar, säger professor Louise Baur.

Mer behöver göras

Organisationen WOF menar att mer behöver göras för att bemöta den problematiska utvecklingen.

Länder uppmanas agera ambitiöst och koordinerat som del av ett internationellt svar på hälsokrisen.

– Regeringar och beslutsfattare runt om i världen måste göra allt de kan för att undvika att överföra hälsomässiga, sociala och ekonomiska kostnader till den yngre generationen, förklarar professor Baur.

Flera lösningar

WOF arbetar nära med världshälsoorganisationen angående hälsa och välmående och föreslår ett antal lösningar.

Bland annat handlar det om att begränsa marknadsföringen när det kommer till produkter som är rika på fett och socker.

De vill även se mer hälsosam mat på skolor runt om i världen.

Europa väl förberett

Europeiska länder bedöms vara bäst förberedda på att bemöta svårigheter när det kommer till övervikt och relaterade hälsoproblem.

Länder som Schweiz, Norge, Finland och Sverige rankas högt på listan.

De globala kostnaderna relaterade till hälsokrisen ser ut att skjuta i höjden rejält under den kommande tiden.

Förebyggande arbete

Folkhälsomyndigheten menar att det krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå för att stoppa utvecklingen av övervikt och fetma.

– Arbetet behöver bedrivas av ett flertal aktörer och sektorer i samhället; allt från förskola, skola och arbetsliv till hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället, framhåller FHM.

Foto: E. Aceron

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen