Oro och rädsla bland judar – uppges lämna Malmö

2024 05 04

Många judar uppges lämna Malmö inför Eurovisionveckan.

Stämningen runt Eurovision i Malmö har varit spänd under en längre tid.

Orsaken är bland annat att Israels medverkan i musiktävling har väckt starka protester från personer som är kritiska mot landets krigföring i Gaza.

Samtidigt känner sig många judar i staden oroliga inför musiktävlingen.

Många känner sig till och med tvingade att lämna Malmö tills Eurovision är över, rapporterar SR.

Tänker lämna stan

Skälet uppges vara att de känner en oro och rädsla på grund av hotbilden.

– Jag tänker inte vara i stan, helt enkelt, säger en judisk kvinna som vill vara anonym, till SR.

– Min familj kommer jag se till att de är bortresta också. Det vet jag att jag delar med många, säger en annan, som också vill vara anonym.

Rädda för attacker

Antisemitism har varit ett problem i Malmö i många år.

Idag finns det dessutom ett förhöjt terrorhot mot Sverige generellt.

Kombinationen av dessa faktorer och kontroverserna kring Eurovision, gör att många känner sig extra oroliga inför musiktävlingen.

– Dels är jag rädd för faktiska terrorattacker, men jag är också rädd för att de angriper synagogan eller församlingen, säger en av kvinnorna till radiokanalen.

Spänt säkerhetsläge

Eurovision pågår i Malmö mellan tisdagen den 7 maj och lördagen den 11 maj.

Förutom själva musiktävlingar så väntas också stora demonstrationer hållas i staden, rapporterar SVT.

Polisinsatsen under Eurovisionveckan förväntas bli en av de största någonsin i södra Sverige, uppger kanalen.

Polisen har gett tillstånd till stora demonstrationer mot Israels medverkan.

Samtidigt har man också gett tillstånd till koranbränningar, vilket riskerar att leda till ytterligare spänningar.

Många Malmöbor känner sig oroliga inför tävlingen, och i en undersökning från Novus har 55 procent uppgett att de kommer att undvika arenan och området Hyllie. 47 procent uppgav också att de kommer att undvika större folksamlingar.

Foto: Karl Hörnfeldt

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen