Oro och rädsla bland judar – uppges lämna Malmö

2024 05 04

Stämningen runt Eurovision i Malmö har varit spänd under en längre tid.

Orsaken är bland annat att Israels medverkan i musiktävling har väckt starka protester från personer som är kritiska mot landets krigföring i Gaza.

Samtidigt känner sig många judar i staden oroliga inför musiktävlingen.

Många känner sig till och med tvingade att lämna Malmö tills Eurovision är över, rapporterar SR.

Tänker lämna stan

Skälet uppges vara att de känner en oro och rädsla på grund av hotbilden.

– Jag tänker inte vara i stan, helt enkelt, säger en judisk kvinna som vill vara anonym, till SR.

– Min familj kommer jag se till att de är bortresta också. Det vet jag att jag delar med många, säger en annan, som också vill vara anonym.

Rädda för attacker

Antisemitism har varit ett problem i Malmö i många år.

Idag finns det dessutom ett förhöjt terrorhot mot Sverige generellt.

Kombinationen av dessa faktorer och kontroverserna kring Eurovision, gör att många känner sig extra oroliga inför musiktävlingen.

– Dels är jag rädd för faktiska terrorattacker, men jag är också rädd för att de angriper synagogan eller församlingen, säger en av kvinnorna till radiokanalen.

Spänt säkerhetsläge

Eurovision pågår i Malmö mellan tisdagen den 7 maj och lördagen den 11 maj.

Förutom själva musiktävlingar så väntas också stora demonstrationer hållas i staden, rapporterar SVT.

Polisinsatsen under Eurovisionveckan förväntas bli en av de största någonsin i södra Sverige, uppger kanalen.

Polisen har gett tillstånd till stora demonstrationer mot Israels medverkan.

Samtidigt har man också gett tillstånd till koranbränningar, vilket riskerar att leda till ytterligare spänningar.

Många Malmöbor känner sig oroliga inför tävlingen, och i en undersökning från Novus har 55 procent uppgett att de kommer att undvika arenan och området Hyllie. 47 procent uppgav också att de kommer att undvika större folksamlingar.

Foto: Karl Hörnfeldt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen