Oro och rädsla bland judar – uppges lämna Malmö

2024 05 04

Många judar uppges lämna Malmö inför Eurovisionveckan.

Stämningen runt Eurovision i Malmö har varit spänd under en längre tid.

Orsaken är bland annat att Israels medverkan i musiktävling har väckt starka protester från personer som är kritiska mot landets krigföring i Gaza.

Samtidigt känner sig många judar i staden oroliga inför musiktävlingen.

Många känner sig till och med tvingade att lämna Malmö tills Eurovision är över, rapporterar SR.

Tänker lämna stan

Skälet uppges vara att de känner en oro och rädsla på grund av hotbilden.

– Jag tänker inte vara i stan, helt enkelt, säger en judisk kvinna som vill vara anonym, till SR.

– Min familj kommer jag se till att de är bortresta också. Det vet jag att jag delar med många, säger en annan, som också vill vara anonym.

Rädda för attacker

Antisemitism har varit ett problem i Malmö i många år.

Idag finns det dessutom ett förhöjt terrorhot mot Sverige generellt.

Kombinationen av dessa faktorer och kontroverserna kring Eurovision, gör att många känner sig extra oroliga inför musiktävlingen.

– Dels är jag rädd för faktiska terrorattacker, men jag är också rädd för att de angriper synagogan eller församlingen, säger en av kvinnorna till radiokanalen.

Spänt säkerhetsläge

Eurovision pågår i Malmö mellan tisdagen den 7 maj och lördagen den 11 maj.

Förutom själva musiktävlingar så väntas också stora demonstrationer hållas i staden, rapporterar SVT.

Polisinsatsen under Eurovisionveckan förväntas bli en av de största någonsin i södra Sverige, uppger kanalen.

Polisen har gett tillstånd till stora demonstrationer mot Israels medverkan.

Samtidigt har man också gett tillstånd till koranbränningar, vilket riskerar att leda till ytterligare spänningar.

Många Malmöbor känner sig oroliga inför tävlingen, och i en undersökning från Novus har 55 procent uppgett att de kommer att undvika arenan och området Hyllie. 47 procent uppgav också att de kommer att undvika större folksamlingar.

Foto: Karl Hörnfeldt

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen