Oro och rädsla bland judar – uppges lämna Malmö

2024 05 04

Stämningen runt Eurovision i Malmö har varit spänd under en längre tid.

Orsaken är bland annat att Israels medverkan i musiktävling har väckt starka protester från personer som är kritiska mot landets krigföring i Gaza.

Samtidigt känner sig många judar i staden oroliga inför musiktävlingen.

Många känner sig till och med tvingade att lämna Malmö tills Eurovision är över, rapporterar SR.

Tänker lämna stan

Skälet uppges vara att de känner en oro och rädsla på grund av hotbilden.

– Jag tänker inte vara i stan, helt enkelt, säger en judisk kvinna som vill vara anonym, till SR.

– Min familj kommer jag se till att de är bortresta också. Det vet jag att jag delar med många, säger en annan, som också vill vara anonym.

Rädda för attacker

Antisemitism har varit ett problem i Malmö i många år.

Idag finns det dessutom ett förhöjt terrorhot mot Sverige generellt.

Kombinationen av dessa faktorer och kontroverserna kring Eurovision, gör att många känner sig extra oroliga inför musiktävlingen.

– Dels är jag rädd för faktiska terrorattacker, men jag är också rädd för att de angriper synagogan eller församlingen, säger en av kvinnorna till radiokanalen.

Spänt säkerhetsläge

Eurovision pågår i Malmö mellan tisdagen den 7 maj och lördagen den 11 maj.

Förutom själva musiktävlingar så väntas också stora demonstrationer hållas i staden, rapporterar SVT.

Polisinsatsen under Eurovisionveckan förväntas bli en av de största någonsin i södra Sverige, uppger kanalen.

Polisen har gett tillstånd till stora demonstrationer mot Israels medverkan.

Samtidigt har man också gett tillstånd till koranbränningar, vilket riskerar att leda till ytterligare spänningar.

Många Malmöbor känner sig oroliga inför tävlingen, och i en undersökning från Novus har 55 procent uppgett att de kommer att undvika arenan och området Hyllie. 47 procent uppgav också att de kommer att undvika större folksamlingar.

Foto: Karl Hörnfeldt

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen