Oro inom bristyrke – behöver låna pensionärer

2024 03 02

Det råder stor brist på präster i Sverige.

Det är i synnerhet utanför storstäderna som det inte finns tillräckligt många präster, men även där råder problem.

De 13 stiften i Svenska kyrkan har under 2000-talet vigt över 2 200 nya präster, men behoven möts ändå inte.

Tolv av Sveriges tretton kyrkostift menar att det är brist på präster.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Lånar in pensionärer

På håll har bristen blivit så pass illa att man nu lånar in pensionerade präster för att täcka upp.

Eva-Karin Lindgren är en som har börjat jobba igen på grund av den rådande situationen.

– Jag tror att jag numera jobbar för mina kollegors skull. Jag vet hur hårt det är att inte få ledigt, säger hon till DN.

“Ganska allvarligt”

Allt fler präster går i pension och det finns inte tillräckligt många som studerar till präst för att möta upp behovet.

Margareta Carlenius är kyrkoherde i Gagnefs pastorat i Dalarna, och hon är mycket besvärad över utvecklingen.

Hon menar att det finns flera förklaringar till situationen.

– Det är ganska allvarligt, säger hon till SVT.

– Dels är det den långa utbildningstiden på fem och ett halvt år som kanske gör att man väljer bort teologistudierna, men även det faktum att man måste tro för att bli präst.

Omfattande studier

Svenska kyrkan framhåller att kraven för att bli präst grundas i en omfattande utbildning.

– För att bli präst krävs att du har en magisterexamen i teologi eller religionsvetenskap och att du antas som prästkandidat i ett stift. Därpå följer ett års avslutande studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Måste bli antagen

Vidare förklarar kyrkan att man först och främst måste bli antagen för att börja resan.

– Att vara präst är en av Svenska kyrkans vigningstjänster. Det innebär att du måste bli antagen som prästkandidat av biskopen i ett av Svenska kyrkans tretton stift innan du kan ansöka till prästutbildningen vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Du tar själv kontakt med det stift där du önskar prästvigas.

Foto: P. Lima

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: 5 000 soldater på plats – USA slår larm

2025 10 12

För ett drygt år sedan skickades omkring 10 000 nordkoreaner att slåss mot Ukraina för Rysslands räkning.

Nu kommer uppgifter om att ytterligare ett land har bidragit med tusentals soldater för att strida på den ryska sidan.

Enligt en intern rapport från det amerikanska utrikesdepartementet deltar nämligen uppemot 5 000 soldater från Kuba aktivt i kriget mot Ukraina, uppger Reuters som har tagit del av dokumenten.

– Efter Nordkorea är Kuba den största bidragsgivaren av utländska trupper till Rysslands aggression, med uppskattningsvis 1 000 till 5 000 kubaner som strider i Ukraina, erfar nyhetsbyrån.

Varnar FN

Uppgifterna ska ha skickats från amerikanska diplomater till ett antal olika länder inom Förenta Nationerna. Det sker samtidigt som USA vill motverka en FN-resolution som uppmanar landet att häva sitt handelsembargo mot Kuba, som varit i kraft sedan 1960.

USA:s utrikesdepartement har inte velat kommentera uppgifterna med några fler detaljer om de kubanska soldaterna. Däremot framhålls att Washington känner till rapporterna om att de strider med ryska trupper i Ukraina.

– Den kubanska regimen har misslyckats med att skydda sina medborgare från att användas som brickor i kriget mellan Ryssland och Ukraina, säger en talesperson för departementet till Reuters.

LÄS MER: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Förnekar inblandning

Den kubanska regeringen har nyligen förnekat att landet skulle vara inblandat i kriget i Ukraina. Det dementeras också att Kuba skulle ha skickat soldater dit.

– Kuba avvisar de falska anklagelser som den amerikanska regeringen sprider om Kubas påstådda inblandning i den militära konflikten i Ukraina, framhålls i ett uttalande från utrikesdepartementet enligt AFP.

Kuba uppger också att 26 kubaner dömts till fängelsestraff för legosoldatverksamhet sedan september 2023, då det första gången började cirkulerade rapporter om att kubaner anslutit till kriget.

– Det är obestridligt att ingen av dem har den kubanska statens uppmuntran, engagemang eller samtycke för sina handlingar, uppger det kubanska utrikesdepartementet.

Enbart USA:s kongress kan avsluta handelsembargot mot Kuba, även om en FN-resolution kan ha symbolisk betydelse för frågan.

LÄS MER: Brittiska militärplan vid ryska gränsen

Foto: Filip Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen

JUST NU: “Kan upphöra som stat” – tung dom från Lukasjenko

2025 10 12

Alexandr Lukasjenko menar att Ukraina kan upphöra att existera som land.

Stridigheterna fortsätter i Ukraina utan slut i sikte.

Ryssland gör fortsatt små framsteg i öst – i utbyte mot enorma förluster vad gäller manskap.

Nu säger Belarus ledare Alexandr Lukasjenko att Ukraina kan upphöra att existera som stat, rapporterar Ukrainska Pravda.

“Kan upphöra”

Den belarusiske ledaren hävdar att han fått mycket information de senaste dagarna som tyder på att problemet för fredssamtalen inte är Ryssland, USA eller EU-ledarna, utan Volodymyr Zelenskyj.

Han menar att Zelenskyj måste pressas.

– Men åtgärder måste vidtas skyndsamt, säger han.

– Ryssland avancerar vid frontlinjen, och jag säger detta med ansvar, eftersom jag observerar det varje dag, och det skulle kunna leda till att Ukraina försvinner som stat.

Kommenterar Tomahawks

Lukasjenko kommenterar även uppgifterna om att USA överväger att förse Ukraina med Tomahawks-robotar.

– Vår vän Donald har en särskild taktik för att hantera de mest akuta frågorna, säger han.

– Det är därför han ibland sätter press på relevanta myndigheter och personer, ibland agerar han hårdare, för att sedan lätta lite på trycket och ta ett steg tillbaka. Så vi ska inte ta det på allvar att allt kommer att sjösättas i morgon.

Läs mer: Succé för Ukraina – ökning med 48 procent

Nya sanktioner

Samtidigt kommer uppgifter om att EU riktar nya sanktioner mot Belarus och Lukasjenko.

Europeiska unionens utrikesministrar enades på måndagen om att införa sanktioner mot Aleksandr Lukasjenko och andra höga tjänstemän.

Detta med anledning av valet den 9 augusti, som väst anser var riggat, och med hänvisning till det förvärrade polisvåldet mot demonstranter, rapporterar Reuters.

I årtionden

Alexandr Lukasjenko har varit Belarus ledare i flera årtionden.

Han fanns inte med på EU:s sanktionslista med 40 namn som man enades om den 2 oktober, men uppgifter pekar nu på att sanktioner kommer att införas mot honom.

Läs mer: Kreml varnar – någonting dramatiskt kommer att hända

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen