Oro inom bristyrke – behöver låna pensionärer

2024 03 02

Det råder stor brist på präster i Sverige.

Det är i synnerhet utanför storstäderna som det inte finns tillräckligt många präster, men även där råder problem.

De 13 stiften i Svenska kyrkan har under 2000-talet vigt över 2 200 nya präster, men behoven möts ändå inte.

Tolv av Sveriges tretton kyrkostift menar att det är brist på präster.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Lånar in pensionärer

På håll har bristen blivit så pass illa att man nu lånar in pensionerade präster för att täcka upp.

Eva-Karin Lindgren är en som har börjat jobba igen på grund av den rådande situationen.

– Jag tror att jag numera jobbar för mina kollegors skull. Jag vet hur hårt det är att inte få ledigt, säger hon till DN.

“Ganska allvarligt”

Allt fler präster går i pension och det finns inte tillräckligt många som studerar till präst för att möta upp behovet.

Margareta Carlenius är kyrkoherde i Gagnefs pastorat i Dalarna, och hon är mycket besvärad över utvecklingen.

Hon menar att det finns flera förklaringar till situationen.

– Det är ganska allvarligt, säger hon till SVT.

– Dels är det den långa utbildningstiden på fem och ett halvt år som kanske gör att man väljer bort teologistudierna, men även det faktum att man måste tro för att bli präst.

Omfattande studier

Svenska kyrkan framhåller att kraven för att bli präst grundas i en omfattande utbildning.

– För att bli präst krävs att du har en magisterexamen i teologi eller religionsvetenskap och att du antas som prästkandidat i ett stift. Därpå följer ett års avslutande studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Måste bli antagen

Vidare förklarar kyrkan att man först och främst måste bli antagen för att börja resan.

– Att vara präst är en av Svenska kyrkans vigningstjänster. Det innebär att du måste bli antagen som prästkandidat av biskopen i ett av Svenska kyrkans tretton stift innan du kan ansöka till prästutbildningen vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Du tar själv kontakt med det stift där du önskar prästvigas.

Foto: P. Lima

Text: Redaktionen

JUST NU: 20 000 tyskar evakueras

2025 06 04

Flera byggnader i centrala Köln evakueras.

Evakueringsordern har utfärdats efter att tre bomber från andra världskriget hittats i den tyska staden.

Enligt tyska medier rör det sig om den största evakueringsordern i Köln sedan kriget slutade för 80 år sedan. Totalt kommer cirka 20 000 personer att evakueras.

– Det evakuerade området omfattar hela den gamla delen av staden, 58 hotell, tre broar över Rhen, rådhuset, järnvägsstationen i distriktet Deutz, ett sjukhus och två vårdcentraler, rapporterar DW.

Bombtekniker har anlänt till området för att desarmera bomberna.  

Amerikanska bomber

Bomberna som identifierats är amerikanska.

Det rör sig om tre rejäla sprängladdningar. Två av bomberna väger 90 kilo och den tredje 45 kilo.  

Händelsen är unik i sin storlek, men upptäckter av bomber är inte ovanligt i Köln. Staden var ett av de främsta målen för de allierade bombflygplanen under andra världskriget.

Bland annat riktade det brittiska flygvapnet, Royal Air Force, in sig på Köln i sitt första "tusenplansanfall" mot en tysk stad natten till den 31 maj 1942. Då släpptes 1 455 ton bomber, vilket ledde till att tusentals byggnader förstördes eller skadades.

Många bomber exploderade inte

De allierade uppges ha släppt över fem miljoner bomber över Tyskland under kriget. En av tio exploderade inte, vilket förklarar de fortsatta fynden av bomber i tyska städer.

I snitt hittas 5 000 odetonerade sprängladdningar årligen, rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Vid flera upptäckter måste tusentals människor evakueras.

År 2020 evakuerades omkring 13 000 människor från Gallus i tyska Frankfurt efter att en bomb från andra världskriget hittats på en byggarbetsplats.

Den största evakueringen genomfördes 2017 i Frankfurt.

Då evakuerades 65 000 människor efter att en brittisk bomb på 1,4 ton hittats i staden.

Foto:

Text: Redaktionen

TUNG VARNING OM TRUMP: ”Ett inlägg från en katastrof”

2025 06 04

De kommande veckorna målas upp som avgörande för Europas framtid.

Tre toppmöten ska avhandlas på kort tid, där USA:s president Donald Trump kommer att spela en nyckelroll:

- G7-mötet i Kanada, där Trump väntas presentera sina planer för Ukraina och eventuella sanktioner mot Ryssland.

- Natotoppmötet i Haag, där Trump väntas ge besked om USA:s militära framtid i Europa.

- EU-toppmötet i Bryssel, som äger rum två veckor innan Trumps 50-procentiga tullar mot Europa träder i kraft.

"Den perfekta stormen"

Nu växer oron för hur presidentens agerande kan påverka Europas framtid, rapporterar Financial Times med hänvisning till flera högt uppsatta EU-tjänstemän.

Enligt källorna fruktar europeiska regeringar att Trump kommer att kräva omfattande eftergifter i utbyte mot fortsatt amerikanskt stöd i samtliga frågor.   

– Vi har alla dessa kriser på en och samma gång: ”det är den perfekta stormen”. Han kan försöka pressa oss, och tränga in oss i ett hörn från tre håll, säger EU:s tidigare utrikeschef Josep Borrell till Financial Times.

– Han skulle kunna säga till oss: ”Om ni inte ger mig ett bra handelsavtal, då slutar vi stödja Ukraina.” Eller: "Om ni pressar mig att stödja Ukraina, då kommer vi att kräva ökade militära utgifter till Nato”.

Tre krisscenarier

Enligt Financial Times källor stålsätter sig EU-länderna för tre värsta tänkbara scenarier:

- Ett fullständigt tillbakadragande av USA:s stöd till Ukraina, inklusive ett stopp av underrättelseutbyte och europeiska länders möjlighet att tillhandahålla USA-tillverkade vapen

- Ett fullskaligt handelskrig med förödande konsekvenser för den ekonomiska tillväxten

- Ett snabbt tillbakadragande av amerikanska trupper och militär utrustning från Europa

”Ett inlägg från katastrof”

Enligt en högt uppsatt EU-tjänsteman handlar förhandlingarna med Trump om ”skademinimering”.

– När det gäller handel, försvar och Ukraina står valet mellan ett dåligt och ett mycket dåligt utfall, säger källan till tidningen. 

En annan högt uppsatt EU-diplomat varnar för att ett enda provocerande uttalande från Trump kan få allvarliga konsekvenser för Europa.

– Vi ser [Ukraina, europeiskt försvar och handel] som separata frågor, men Trump ser bara samma ansikten som presenterar olika irriterande förslag för honom. Han kommer inte att behandla dem olika, säger diplomaten till Financial Times och tillägger:

– Vi är i praktiken bara ett inlägg på sociala medier, eller en kommentar på en pressträff, från en katastrof inom tre existentiella frågor för Europa.

Foto: White House Official Photographer resp Turth Social  (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen