Oro i Finland – riktar blickarna mot Sverige

2024 06 04

Finland uppmärksammar nu uppgifterna om att Iran påverkar gängkriminella i Sverige.

Gängledaren Rawa Majid har under de senaste åren uppmärksammats på grund av hans involvering i det rådande gängkriget i Sverige.

På sistone har han även uppmärksammats av en annan anledning, nämligen att han enligt uppgifter arbetar för Iran.

DN och SVT har tidigare rapporterat om att Majid och andra har en tydlig koppling till Iran.

Oro i Finland

Nu uppdagas oro i Finland för att dåden som de svenska gängkriminella utför, eventuellt i samverkan med Iran, kan nå landet.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet.

Den finländska tidningen beskriver med hjälp av terrorforskaren Magnus Ranstorp att Majids koppling till Iran är en farlig vändning, och att dåden kan sträcka sig till Finland.

“Farlig utveckling”

Magnus Ranstorp framhåller att det inte bara är Sverige som påverkas av utvecklingen.

– Det är en mycket farlig utveckling för de nordiska länderna. Vi talar om kriminella gäng med stort våldskapital, stor vapenarsenal och låg tröskel att använda våld. De blir torpeder för Iran, säger han till Hufvudstadsbladet.

Säpo medvetna

Uppgifterna om kopplingen mellan Iran och Rawa Majid har fått stor uppmärksamhet och flera aktörer inom säkerhetsbranschen har uttalat sig.

Säpo har koll på uppgifterna.

– Vi känner till uppgifterna, säger Säpos presstalesperson Adam Isaksson Samara till DN.

Även andra brott

Finland riktar blickarna mot Sverige med oro av flera anledningar.

En är olika svenska kriminella grupperingar som sysslar med bland annat telefonbedrägerier.

– Till en del har vi nog fått indikationer på det. Sverige är ett land som i viss mån har dykt upp, säger överkommissarie Stephan Sundqvist vid Åbopolisen till Svenska Yle.

Gängkriminaliteten bedöms fortsatt vara ett stort inhemskt problem i Sverige och såväl skjutningar som sprängningar har de senaste åren ställt till med problem.

Städer som Göteborg, Stockholm och Norrköping har varit särskilt drabbade av våldsvågen, som polisen fortsatt arbetar intensivt med.

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

JUST NU: Dramatiska uppgifter om Putin – kan ske i höst

2025 06 02

Den ryske historikern och författaren Juri Felsjtinski har gjort flera sensationella avslöjanden om Ryssland.

I början av 2000-talet släppte Felsjtinski och tidigare FSB-officeren Alexander Litvinenko boken ”Blowing up Russia”. I boken hävdar författarna att den ryska säkerhetstjänsten FSB låg bakom bombattentaten mot bostadshus i Ryssland 1999 för att legitimera en andra invasion av Tjetjenien och bana väg för Vladimir Putins maktövertagande.

Nu går Juri Felsjtinski ut med nya dramatiska uppgifter.

Enligt författaren planerar Putin en massiv attack mot Kyiv eller Baltikum i höst.

– Om vi ser ryska trupper samlas i Belarus igen, som i slutet av 2021, vet vi att Ryssland planerar antingen en andra invasion mot Kiev norrifrån. Eller, vilket är värre för Europa, kan Vladimir Putin öppna en andra front och invadera Litauen, säger Felsjtinski till YLE.

Varningen: Kommer utnyttja storövningen

Författaren hänvisar till att Ryssland planerar att genomföra den stora militärövningen Zapad i början av september.

Felsjtinski varnar för att Moskva kommer utnyttja övningen som förevändning för stora förflyttningar av trupper och militär utrustning.  

– Zapad 2021 blev en direkt förberedelse för invasionen av Ukraina 2022. Ryssland lämnade då kvar stora mängder trupper och materiel i Belarus efter övningens slut, säger han till kanalen.

LÄS MER: Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

Natos östra flank höjer målsättningen

Under måndagen har stats- och regeringscheferna från de nordiska Natoländerna deltagit på ett toppmöte i Vilnius tillsammans med ledarna från östländerna i försvarsalliansen.

I ett gemensamt uttalande uppger länderna att de kommer arbeta för att 5 procent av BNP ska användas till försvarsutgifter och försvarsrelaterade investeringar, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Trumpregeringen hyllar Sverige

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Svenskar som jobbar kommer att tvingas betala för flera av Socialdemokraternas nya förslag.

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen