Oro efter skolmassakern: Barn kallas för ”potentiella skolskjutare”
2025 02 07
Rikard Andersson, 35, misstänks för skolmassakern i Örebro som kostade tio människor livet.
Den misstänkte gärningsmannen beskrivs som en ”enstöring” som drog sig undan från allmänheten.
I Örebro gick Andersson i en klass för personer med asperger och autism.
Riksförbundet Attention är ett förbund som sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), till exempel autism.
Nu varnar förbundet för att det fruktansvärda dådet kommer öka stigmatiseringen av barn med autism.
– Svaret på varför någon vill skjuta andra människor kan inte sökas i någon psykiatrisk diagnos, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention.
”Känner en oro att mitt barn ska utsättas”
Anki Sandberg befarar att skolskjutningen kan leda till en tillfällig stigmatisering av neuropsykiatriska diagnoser, vilket även flera föräldrar larmar om.
– Jag känner en oro att mitt barn ska utsättas för detta. Om han felaktigt blir stämplad som våldsam kan det leda till att han blir isolerad, utfryst och får nedsatta möjligheter i skolan och samhället, framhåller en mamma till en son med autism i en kommentar till TV4.
Mamman berättar att hon fått uppgifter om att flera barn med autism kallats för "farliga" och "potentiell skolskjutare" av sina skolkamrater efter skolskjutningen i Örebro.
Vanlig diagnos
I dag har omkring 10 procent av alla skolelever någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Autism är en av de vanligaste diagnoserna.
Det saknas belägg för att personer med NPF-diagnoser är mer våldsamma än andra människor.
– Diagnoserna har blivit vanligare, minst tio procent av alla barn, och människor som begår extrema våldshandlingarna är ju trots allt väldigt få, säger Anki Sandberg och tillägger:
– Forskningen pekar på att det just är utanförskapet där man isolerar sig, hyser agg mot samhället och inte träffar andra mer än på nätet som kännetecknar våldsverkare av det här slaget.
– Till alla barn vill vi säga att vi förstår er oro, men neuropsykiatriska diagnos är inte orsaken till våld. De kan innebära utmaningar och vissa svårigheter, men numera finns så mycket kunskap att de allra flesta kan hitta sätt att hantera sin vardag.
Foto: A. Fotos
Text: Redaktionen
