Orbán går tvärsemot Sverige – “Det är ett skämt”

2023 12 11

Sverige och många andra länder är övertygade om att Ukraina hör hemma i EU.

Senast nästa år vill Sverige att förhandlingarna om att göra Ukraina till en fullvärdig medlem i EU rullar igång.

– Den svenska regeringen stöder beslutet att inleda de förhandlingarna efter årsskiftet. Det är inte längre en fråga om, utan när och hur EU ska växa, sade statsminister Ulf Kristersson i samband med en EU-politisk debatt i riksdagen i november.

Orbán: "Ett skämt"

Ungerns premiärminister Viktor Orbán håller inte med.

Han sätter sig helt på tvären till att välkomna Ukraina till EU – på grund av landets problem med korruption.

– Ungern är en granne till Ukraina. Vi vet exakt vad som kommer att ske, säger Orbán enligt Politico, som hänvisar till en intervju med franska Le Point.

– Ukraina är känt för att vara ett av de mest korrupta länderna i världen. Det är skämt! Vi kan inte fatta beslut om att inleda en process med anslutningsförhandlingar, tillägger den ungerska ledaren.

Ukraina: "Hela EU:s framtid står på spel"

Den här veckan samlas EU:s ledare i Bryssel för att fatta två historiska beslut om Ukraina.

Först ska en plan om att inleda diskussioner om landets anslutning EU godkännas, därefter ska 50 miljarder euro frigöras för att möjliggöra ett nytt bistånd. 

Ukraina har också noterat den ungerska regeringens motstånd.

Dmytro Kuleba, utrikesminister i Ukraina, menar dock att det inte bara handlar om hans land – utan framtiden för hela EU står på spel.

– Jag kan inte ens föreställa mig, jag vill inte ens tala om de förödande konsekvenserna som kommer att inträffa om EU-rådet misslyckas med att fatta detta beslut, säger han enligt Reuters.

"Demokrati med anmärkningar"

I det demokratiindex som sammanställs av tidningen The Economist landar Ukraina på 5,42 poäng av 10 möjliga, vilket enligt mätningen definierar landet som en “demokrati med anmärkningar”.

När president Volodymyr Zelensky valdes till president var just kampen mot korruption en av hans absolut viktigaste valfrågor.

– Vi måste genomföra systemförändringar, sade presidenten så sent som i augusti.

Bland annat har flera regeringsföreträdare, exempelvis försvarsminister Oleksij Reznikov och vice försvarsminister Hanna Maljar, fått sparken.

Korruptionsanklagelser var inte den formella motiveringen till varför ministrarna gick gå, men många experter har hävdat att så kan vara fallet.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen