Orbán går tvärsemot Sverige – “Det är ett skämt”

2023 12 11

Senast nästa år vill Sverige att förhandlingarna om att göra Ukraina till en fullvärdig medlem i EU rullar igång.

– Den svenska regeringen stöder beslutet att inleda de förhandlingarna efter årsskiftet. Det är inte längre en fråga om, utan när och hur EU ska växa, sade statsminister Ulf Kristersson i samband med en EU-politisk debatt i riksdagen i november.

Orbán: "Ett skämt"

Ungerns premiärminister Viktor Orbán håller inte med.

Han sätter sig helt på tvären till att välkomna Ukraina till EU – på grund av landets problem med korruption.

– Ungern är en granne till Ukraina. Vi vet exakt vad som kommer att ske, säger Orbán enligt Politico, som hänvisar till en intervju med franska Le Point.

– Ukraina är känt för att vara ett av de mest korrupta länderna i världen. Det är skämt! Vi kan inte fatta beslut om att inleda en process med anslutningsförhandlingar, tillägger den ungerska ledaren.

Ukraina: "Hela EU:s framtid står på spel"

Den här veckan samlas EU:s ledare i Bryssel för att fatta två historiska beslut om Ukraina.

Först ska en plan om att inleda diskussioner om landets anslutning EU godkännas, därefter ska 50 miljarder euro frigöras för att möjliggöra ett nytt bistånd. 

Ukraina har också noterat den ungerska regeringens motstånd.

Dmytro Kuleba, utrikesminister i Ukraina, menar dock att det inte bara handlar om hans land – utan framtiden för hela EU står på spel.

– Jag kan inte ens föreställa mig, jag vill inte ens tala om de förödande konsekvenserna som kommer att inträffa om EU-rådet misslyckas med att fatta detta beslut, säger han enligt Reuters.

"Demokrati med anmärkningar"

I det demokratiindex som sammanställs av tidningen The Economist landar Ukraina på 5,42 poäng av 10 möjliga, vilket enligt mätningen definierar landet som en “demokrati med anmärkningar”.

När president Volodymyr Zelensky valdes till president var just kampen mot korruption en av hans absolut viktigaste valfrågor.

– Vi måste genomföra systemförändringar, sade presidenten så sent som i augusti.

Bland annat har flera regeringsföreträdare, exempelvis försvarsminister Oleksij Reznikov och vice försvarsminister Hanna Maljar, fått sparken.

Korruptionsanklagelser var inte den formella motiveringen till varför ministrarna gick gå, men många experter har hävdat att så kan vara fallet.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen