Orbán går tvärsemot Sverige – “Det är ett skämt”

2023 12 11

Sverige och många andra länder är övertygade om att Ukraina hör hemma i EU.

Senast nästa år vill Sverige att förhandlingarna om att göra Ukraina till en fullvärdig medlem i EU rullar igång.

– Den svenska regeringen stöder beslutet att inleda de förhandlingarna efter årsskiftet. Det är inte längre en fråga om, utan när och hur EU ska växa, sade statsminister Ulf Kristersson i samband med en EU-politisk debatt i riksdagen i november.

Orbán: "Ett skämt"

Ungerns premiärminister Viktor Orbán håller inte med.

Han sätter sig helt på tvären till att välkomna Ukraina till EU – på grund av landets problem med korruption.

– Ungern är en granne till Ukraina. Vi vet exakt vad som kommer att ske, säger Orbán enligt Politico, som hänvisar till en intervju med franska Le Point.

– Ukraina är känt för att vara ett av de mest korrupta länderna i världen. Det är skämt! Vi kan inte fatta beslut om att inleda en process med anslutningsförhandlingar, tillägger den ungerska ledaren.

Ukraina: "Hela EU:s framtid står på spel"

Den här veckan samlas EU:s ledare i Bryssel för att fatta två historiska beslut om Ukraina.

Först ska en plan om att inleda diskussioner om landets anslutning EU godkännas, därefter ska 50 miljarder euro frigöras för att möjliggöra ett nytt bistånd. 

Ukraina har också noterat den ungerska regeringens motstånd.

Dmytro Kuleba, utrikesminister i Ukraina, menar dock att det inte bara handlar om hans land – utan framtiden för hela EU står på spel.

– Jag kan inte ens föreställa mig, jag vill inte ens tala om de förödande konsekvenserna som kommer att inträffa om EU-rådet misslyckas med att fatta detta beslut, säger han enligt Reuters.

"Demokrati med anmärkningar"

I det demokratiindex som sammanställs av tidningen The Economist landar Ukraina på 5,42 poäng av 10 möjliga, vilket enligt mätningen definierar landet som en “demokrati med anmärkningar”.

När president Volodymyr Zelensky valdes till president var just kampen mot korruption en av hans absolut viktigaste valfrågor.

– Vi måste genomföra systemförändringar, sade presidenten så sent som i augusti.

Bland annat har flera regeringsföreträdare, exempelvis försvarsminister Oleksij Reznikov och vice försvarsminister Hanna Maljar, fått sparken.

Korruptionsanklagelser var inte den formella motiveringen till varför ministrarna gick gå, men många experter har hävdat att så kan vara fallet.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen