Öppnar för att sända svenska militärer till Ukraina

2021 11 16

Sverige öppnar för att sända svensk militär till Ukraina som ligger i ett lågintensivt krig med Ryssland.

Det är Estland, Lettland och Litauen som driver frågan om ett militärt träningsuppdrag i Ukraina och Sverige kan komma att delta klargör försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Sveriges Radio.

På plats i Ukraina

– Vi ser det som en väldigt viktig del att markera EU:s ambition att bidra till säkerhet och suveränitet för Ukraina, säger han.

Sveriges bidrag skulle till exempel kunna vara att sända svenska militärer till landet och de skulle kunna ingå i en EU-insats med syfte att utbilda Ukrainas försvarsmakt.

Utesluter inget i Ukraina

Det skulle kunna innebära att svenska officerare finns på plats i Ukraina.

– Naturligtvis måste vi vara öppna för det om det är så att vi driver frågan och tycker vi ska stödja den, säger försvarsministern till radion.

Europas två diktaturer – Belarus och Ryssland – har en aggressiv hållning till Europa.

– Vår solidaritet med Ukraina måste vara väldigt tydlig hela tiden. Jag utesluter inga händelsescenarion med Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SR.

En gangsterregim i Belarus

Uppgifter indikerar att det kan finnas nära 100 000 ryska soldater nära gränsen till östra Ukraina i samband med att diktatorn Putin vapenskramlar. Ukraina befarar att Ryssland förbereder en invasion av landet. Samtidigt utför Belarus hybridattacker mot Polens gräns i form av skapade migrantströmmar.

– Polen har rätt att skydda sin gräns. Ansvarsbördan för den uppkomna situationen ligger på Belarus. Lukasjenko och hans regering uppträder ju som en gangsterregim, säger Hultqvist till SvD.

ANALYS

Att försvara Polen och Ukraina är av yttersta vikt för Sverige, Norden och Baltikum. En för alla och alla för en är EU:s devis och en attack på Polen är en attack på Europeiska Unionen där Sverige ingår.

I Ukraina står mycket på spel. Det råder få tvivel om vad Ryssland är ute efter – som den diktatur Ryssland är så tål man inte demokrati och frihet och ser Ukrainas frihetssträvanden som ett hot.

Det är demokrati, mänskliga rättigheter, fria val och frihet som står på spel mitt i Europa år 2021.

Det är viktigt att agera snabbt i Ukraina – EU måste hinna före Ryssland.

Foto: Försvarsmakten, Antonia Sehlstedt

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen