Öppnar för att sända svenska militärer till Ukraina

2021 11 16

Sverige öppnar för att sända svensk militär till Ukraina som ligger i ett lågintensivt krig med Ryssland.

Det är Estland, Lettland och Litauen som driver frågan om ett militärt träningsuppdrag i Ukraina och Sverige kan komma att delta klargör försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Sveriges Radio.

På plats i Ukraina

– Vi ser det som en väldigt viktig del att markera EU:s ambition att bidra till säkerhet och suveränitet för Ukraina, säger han.

Sveriges bidrag skulle till exempel kunna vara att sända svenska militärer till landet och de skulle kunna ingå i en EU-insats med syfte att utbilda Ukrainas försvarsmakt.

Utesluter inget i Ukraina

Det skulle kunna innebära att svenska officerare finns på plats i Ukraina.

– Naturligtvis måste vi vara öppna för det om det är så att vi driver frågan och tycker vi ska stödja den, säger försvarsministern till radion.

Europas två diktaturer – Belarus och Ryssland – har en aggressiv hållning till Europa.

– Vår solidaritet med Ukraina måste vara väldigt tydlig hela tiden. Jag utesluter inga händelsescenarion med Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SR.

En gangsterregim i Belarus

Uppgifter indikerar att det kan finnas nära 100 000 ryska soldater nära gränsen till östra Ukraina i samband med att diktatorn Putin vapenskramlar. Ukraina befarar att Ryssland förbereder en invasion av landet. Samtidigt utför Belarus hybridattacker mot Polens gräns i form av skapade migrantströmmar.

– Polen har rätt att skydda sin gräns. Ansvarsbördan för den uppkomna situationen ligger på Belarus. Lukasjenko och hans regering uppträder ju som en gangsterregim, säger Hultqvist till SvD.

ANALYS

Att försvara Polen och Ukraina är av yttersta vikt för Sverige, Norden och Baltikum. En för alla och alla för en är EU:s devis och en attack på Polen är en attack på Europeiska Unionen där Sverige ingår.

I Ukraina står mycket på spel. Det råder få tvivel om vad Ryssland är ute efter – som den diktatur Ryssland är så tål man inte demokrati och frihet och ser Ukrainas frihetssträvanden som ett hot.

Det är demokrati, mänskliga rättigheter, fria val och frihet som står på spel mitt i Europa år 2021.

Det är viktigt att agera snabbt i Ukraina – EU måste hinna före Ryssland.

Foto: Försvarsmakten, Antonia Sehlstedt

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen