ONSDAG: Nya regler för plastkorkar – i hela Sverige

2024 07 01

På onsdag träder en ny lag om plastkorkar i kraft.

Från och med den 3 juli måste samtliga plastkorkar sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Producenter av dryckesbehållare tvingas därmed utforma sina behållare så att korkarna håller sig på plats under hela användningen.

– Enligt Naturvårdsverket får exempelvis matbutiker sälja slut flaskor och förpackningar som redan tagits in i butik, även om korken inte sitter fast, medan producenter direkt måste sluta sälja dryckesbehållare med lösa korkar, framhåller organisationen Håll Sverige Rent i ett pressutskick.

Därför ändras korkarna

Den nya lagen är en del av en ny EU-förordning.

Syftet med lagändringen är att minska konsumtion och nedskräpning av vissa engångsprodukter i plast. 

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att den nya lagen är positiv.

– Vi måste strypa tillförseln av plastföremål i natur och hav. Med den nya lagen blir det lättare att göra rätt och fler plastkorkar kommer förhoppningsvis att följa med in i pantsystemet, återvinningen eller åtminstone papperskorgen, säger hon.

Upprörda känslor

De nya korkarna finns i dag på många produkter, till exempel mjölkpaket och läskflaskor.

Fenomenet har väckt upprörda känslor hos befolkningen.

Kritiker menar att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Johanna Ragnartz tror att kritiken kommer dämpas framöver.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna, säger hon och betonar att plastkorkar i naturen är ett stort problem i dag. 

I synnerhet är plastkorkar ett vanligt förekommande skräp på svenska stränder och riskerar att bli mikroplast i havet. 

– På Bohuskusten ser vi indikation på en uppåtgående trend bland mängden plastkorkar som hittats de senaste 10 åren och data från 2023 visar att det finns 38 plastkorkar per 100 meter strand. Det motsvarar ungefär en plastkork var tredje steg du tar. 

Foto: A. Pooloo

Text: Redaktionen

Tiotusentals svenskar får kortare arbetstid – och löneökning

2025 04 03

Tiotusentals anställda inom it-branschen kommer få mer i lön och kortare arbetstid.

Det meddelar fackförbundet Unionen på torsdagsmorgonen.

Tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Akavia har Unionen kommit överens med arbetsgivarorganisationen TechSverige om att införa system för arbetstidsförkortning.

Dessutom innehåller det nya avtalet löneökningar på 6,4 procent för en avtalsperiod på 2 år.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, ordförande Unionen.

 Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen, delar glädjen.

– Att parterna på arbetsmarknaden nått en lösning gällande arbetstidsförkortning även på IT-området är ett styrkebesked för vår partsmodell. När parterna förhandlar kan vi anpassa regler och villkor efter förutsättningarna i branschen. Det är svenska modellens styrka.

Över 50 000 anställda

Avtalet berör 1 000 it- och techföretag och 55 000 medarbetare, och gäller från och med den 1 april 2025 till den 31 mars 2027. 

– Utöver löneökningar och arbetstidsförkortning har vi även lyckats få igenom att den som jobbar deltid får samma ersättning som heltidsanställda när de jobbar över, en viktig seger för rättvisa villkor, berättar Martin Wästfelt.

Undantag från nattförbud

Det nya avtalet ger it-företag större flexibilitet, uppger TechSverige.

Arbetsgivarorganisationen pekar på att nattarbetsförbudet har avtalats bort, vilket innebär att det blir möjligt för företag att bedriva nattverksamhet. Det införs även en möjlighet för företag att flytta tidpunkten för lönerevisionen till ett annat datum än 1 april.

– Vi är nöjda med den ökade flexibilitet vi fått in i avtalet. Det nya avtalet innebär att företag med TechSveriges IT/tech-avtal nu får ett generellt undantag från nattarbetsförbudet i arbetstidslagen. Det möjliggör nattarbete, något som företag utan kollektivavtal inte har tillgång till. Det är också glädjande att vi fått igenom flexibilitet i datum för lönerevisionen, vilket varit efterfrågat, särskilt från bolag som ingår i en internationell koncern, säger Einar Humlin, förhandlingschef på TechSverige. 

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen

Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen