OMRÖSTNING: Sju länder stödjer Rysslands grymma krig

2023 02 23

En kraftig majoritet i FN:s generalförsamling kräver att Ryssland drar tillbaka sina trupper och lämnar Ukraina.

141 av de 180 länderna som deltog i omröstningen sent på torsdagskvällen röstade ja till resolutionen uppger BBC News.

Kräver att Ryssland backar

Resolutionen klargör följande:

- Fördömer Rysslands invasion av Ukraina

- Kräver ett tillbakadragande av de ryska soldaterna

- Kräver att striderna upphör

Omröstningen ägde rum bara några timmar innan det var exakt ett år sedan Rysslands diktator inledde kriget.

Sju kontroversiella länder

Sju länder röstade emot att godkänna resolutionen och gav med andra ord sitt stöd till Rysslands linje.

- Ryssland

- Belarus

- Nordkorea

- Syrien

- Mali

- Eritrea

- Nicaragua

De båda länderna Mali och Eritrea har tidigare röstat avstår i liknanden omröstningar men tog nu steget att rösta för den ryska linjen genom att rösta nej till förslaget.

Förslaget har förts fram av Tyskland.

Indien och Sydafrika

32 länder valde att avstå omröstningen vilket kan tolkas som indirekt stöd till Ryssland.

Bland dessa länder finns bland annat följande stater:

- Kina

- Indien

- Sydafrika

- Pakistan

- Sri Lanka

- En rad afrikanska länder

- En rad centralasiatiska länder

Samtidigt valdes Sydsudan att lämna avstå-gruppen och röstade istället ja till resolutionen, det vill säga röstade på samma alternativ som USA och Västeuropa med flera länder, enligt Deutsche Welle.

Resolutioner i FN:s generalförsamling är inte bindande och har främst symbolisk betydelse.

Vill öka militära stödet

Tyska Miljöpartiet de Grönas partiledare tillika Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock var en av de mest tongivande talarna inför FN-omröstningen.

– Rysslands anfallskrig har inte bara lett till fruktansvärt lidande för Ukrainas folk.

– Kriget har även öppnat sår över hela världen.

– Folk kan inte få ihop sin ekonomi på grund av stigande matpriser och energipriser, sa Baerbock.

Hon är den tyska politiker som bedöms har tryckt på allra mest inom regeringen för att öka det militära stödet till Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen