Omfattande varning: Iran lovar att attackera

2024 01 04

Utöver dödsfallen ska minst 188 personer ha skadats, enligt iranska medier.

Attacken beskrivs som ett “terrordåd” och ägde rum i samband med en minnesceremoni vid den plats där revolutionsgardets general Qassam Soleimani är begravd.

Nu lovar Iran att hämnas attackerna, rapporterar Sky News.

– Onda brottslingar måste veta att de kommer att behandlas hårt från och med nu, säger landets högste ledare Ayatollah Khamenei. 

– Utan tvekan kommer det att bli ett hårt svar.

Oklart vem som ligger bakom

Irans president Ebrahim Raisi har kallat attacken för “avskyvärd och omänsklig”.

Enligt Saeed Tabrizi, borgmästare i staden Kerman där sprängningarna genomfördes, skedde dessa med tio minuters mellanrum.

Ingen grupp har i nuläget tagit på sig dådet.

– USA har sagt att de inte var inblandade i explosionerna i Iran på något sätt och har ingen anledning att tro att Israel var det heller, uppger Sky News-reportern James Robinson till den egna hemsidan.

Dödades i drönarattack av USA

Hassan Nasrallah, ledare för den iranskstödda Hizbollah-gruppen i Libanon, har emellertid anklagat just Israel för explosionerna.

Han menar att attacken var “riktad”.

Ledaren hyllade även Soleimani, som dog för exakt fyra år sedan i en amerikansk drönarattack och som beskrivits som hjärnan bakom Irans regionala militära aktiviteter.

– Även i hans grav lever han. I hans martyrsakap har hans liv blivit starkare, mer närvarande. Vi ser honom i våra raketer, i våra hem, i barnens tårar, säger Hassan Nasrallah.

Iran: "Två väskor sprängdes"

Den iranska nyhetsbyrån Tasnim uppger, med hänvisning till två icke namngivna källor, att “två väskor med bomber sprängdes” på platsen.

– Gärningspersonerna för denna incident detonerade uppenbarligen bomberna med fjärrkontroll, påstår Tasnim vidare enligt Sky News.

Iran har fiender både i och utanför det egna landet.

Tidigare har Israel anklagats för att ha utfört drönarangrepp på iranska militäranläggningar, medan sunnitiska extremistgrupper som Islamiska staten utfört bombdåd i landet – inte sällan mot civila mål.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen