Olympiskt angrepp mot S-regeringen

2022 01 11

S-regeringens undfallenhet mot Kina är både feg och farlig.

Det anser Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro som riktar skarp kritik mot regeringen kopplat till Sveriges agerande rörande vinter-OS i Beijing 2022.

Kanada, Australien och Estland

USA, Canada, Storbritannien och Australien har beslutat att genomföra en diplomatisk bojkott på grund av Kinas grova brott mot mänskliga rättigheter. Även Japan, Estland, Litauen, Belgien och Kosovo bojkottar OS i Kina på diplomatisk nivå. Däremot sänder länderna idrottare till spelen.

S-regeringen vill inte bojkotta

Idrottsminister Anders Ygeman har meddelat att Sverige inte heller kommer att sända någon officiell representant till Kina-OS – men anledningen är inte att man bojkottar.

– Det är inte en diplomatisk bojkott, klargör Ygeman enligt SVT.

På grund av pandemin

I stället handlar det om viruset.

– Huvudskälet är praktiskt, med tanke på den covidsituation som råder är det inte möjligt för mig att delta i spelen. Men jag kommer naturligtvis att följa spelen hemifrån och kommer också delta i några digitala aktiviteter, säger Ygeman (S).

Fegt av S

Liberalerna reagerar starkt mot Regeringen Anderssons (S) motivering.

– Den svenska regeringens feghet och undfallenhet mot Kina är provocerande, anser EU-parlamentariker Karin Karlsbro (L).

Kämpar för frihet

– Genom att så tydligt kommunicera att beslutet inte är politiskt så missar man möjligheten att ge stöd till alla demokrati- och människorättsaktivister som kämpar för frihet, säger Karlsbro (L).

Hong Kong och Taiwan

Hon gick ut redan i början av december och krävde att Sverige genomför en diplomatisk bojkott av Kina-OS.

– Kina kränker inte bara sina egna medborgares fri- och rättigheter utan hotar också Hong Kong och Taiwan. Förtrycket som drabbar bland annat uigurer är väl dokumenterat och rapporterna om slavarbete och systematiska övergrepp är ett faktum. Svenska förläggaren Gui Minhai sitter fortfarande fängslad, betonar Karlsbro (L).

Diktatorernas villkor

– Så länge Kina fortsätter att allvarligt kränka mänskliga rättigheter och dessutom sanktionerar europeiska forskare och politiker måste EU markera och inte spela med på diktatorernas villkor. Samtidigt måste sponsorer börja ta ansvar för vilka regimer de indirekt göder genom att stödja denna typ av evenemang, säger Karin Karlsbro (L) som även är ledamot i EU-parlamentets utskott för mänskliga rättigheter. 

Ygeman förklarar

Idrottsminister Anders Ygeman förklarar hur S-regeringen resonerar. Han menar att det är orimligt att lägga en större börda på enskilda aktiva än vad exempelvis Internationella fotbollsförbundet gör när det gäller fotbolls-VM som ska hållas i diktaturen Qatar i november och december 2022.

– Då är det också rimligt att de som deltar kan räkna med att ha regeringens och Sveriges stöd, säger Anders Ygeman enligt SVT.

Farligt agerande av S-regeringen

Karin Karlsbro sågar dock S-regeringen agerande.

– Den socialdemokratiska regeringen saknar kompass när det gäller att stå upp för demokratiska värderingar när det handlar om Kina. Det är inte bara fegt, det är farligt, säger Karlsbro (L).

Fakta: Anders Ygeman

◾Statsråd: Integrations- och migrationsminister.

◾Ansvarsområde: Migration och asyl, arbete mot migration samt nyanländas etablering.

◾Aktuell: Ansvarar även för idrotten som flyttats över från Kulturdepartementet till Justitiedepartementet i Sveriges nya regering som går under den formella titeln Regeringen Andersson (S).

Fakta: Beijing

◾Namn: Kallas i Sverige ofta för Peking men i Kina är det Beijing som gäller när kineserna själva använder latinsk skrift, enligt statliga Språkrådet som är en avdelning inom myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Även på engelska gäller Beijing.

◾Värd för de 24:e olympiska vinterspelen.

◾Första gången en stad är värd både för sommar-OS och vinter-OS i och med att Beijing var värd för sommarspelen 2008.

◾Cirka 21 miljoner invånare i staden.

Foto: Karin Karlsbro, Renew Europe


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen