Olympiskt angrepp mot S-regeringen

2022 01 11

S-regeringens undfallenhet mot Kina är både feg och farlig.

Det anser Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro som riktar skarp kritik mot regeringen kopplat till Sveriges agerande rörande vinter-OS i Beijing 2022.

Kanada, Australien och Estland

USA, Canada, Storbritannien och Australien har beslutat att genomföra en diplomatisk bojkott på grund av Kinas grova brott mot mänskliga rättigheter. Även Japan, Estland, Litauen, Belgien och Kosovo bojkottar OS i Kina på diplomatisk nivå. Däremot sänder länderna idrottare till spelen.

S-regeringen vill inte bojkotta

Idrottsminister Anders Ygeman har meddelat att Sverige inte heller kommer att sända någon officiell representant till Kina-OS – men anledningen är inte att man bojkottar.

– Det är inte en diplomatisk bojkott, klargör Ygeman enligt SVT.

På grund av pandemin

I stället handlar det om viruset.

– Huvudskälet är praktiskt, med tanke på den covidsituation som råder är det inte möjligt för mig att delta i spelen. Men jag kommer naturligtvis att följa spelen hemifrån och kommer också delta i några digitala aktiviteter, säger Ygeman (S).

Fegt av S

Liberalerna reagerar starkt mot Regeringen Anderssons (S) motivering.

– Den svenska regeringens feghet och undfallenhet mot Kina är provocerande, anser EU-parlamentariker Karin Karlsbro (L).

Kämpar för frihet

– Genom att så tydligt kommunicera att beslutet inte är politiskt så missar man möjligheten att ge stöd till alla demokrati- och människorättsaktivister som kämpar för frihet, säger Karlsbro (L).

Hong Kong och Taiwan

Hon gick ut redan i början av december och krävde att Sverige genomför en diplomatisk bojkott av Kina-OS.

– Kina kränker inte bara sina egna medborgares fri- och rättigheter utan hotar också Hong Kong och Taiwan. Förtrycket som drabbar bland annat uigurer är väl dokumenterat och rapporterna om slavarbete och systematiska övergrepp är ett faktum. Svenska förläggaren Gui Minhai sitter fortfarande fängslad, betonar Karlsbro (L).

Diktatorernas villkor

– Så länge Kina fortsätter att allvarligt kränka mänskliga rättigheter och dessutom sanktionerar europeiska forskare och politiker måste EU markera och inte spela med på diktatorernas villkor. Samtidigt måste sponsorer börja ta ansvar för vilka regimer de indirekt göder genom att stödja denna typ av evenemang, säger Karin Karlsbro (L) som även är ledamot i EU-parlamentets utskott för mänskliga rättigheter. 

Ygeman förklarar

Idrottsminister Anders Ygeman förklarar hur S-regeringen resonerar. Han menar att det är orimligt att lägga en större börda på enskilda aktiva än vad exempelvis Internationella fotbollsförbundet gör när det gäller fotbolls-VM som ska hållas i diktaturen Qatar i november och december 2022.

– Då är det också rimligt att de som deltar kan räkna med att ha regeringens och Sveriges stöd, säger Anders Ygeman enligt SVT.

Farligt agerande av S-regeringen

Karin Karlsbro sågar dock S-regeringen agerande.

– Den socialdemokratiska regeringen saknar kompass när det gäller att stå upp för demokratiska värderingar när det handlar om Kina. Det är inte bara fegt, det är farligt, säger Karlsbro (L).

Fakta: Anders Ygeman

◾Statsråd: Integrations- och migrationsminister.

◾Ansvarsområde: Migration och asyl, arbete mot migration samt nyanländas etablering.

◾Aktuell: Ansvarar även för idrotten som flyttats över från Kulturdepartementet till Justitiedepartementet i Sveriges nya regering som går under den formella titeln Regeringen Andersson (S).

Fakta: Beijing

◾Namn: Kallas i Sverige ofta för Peking men i Kina är det Beijing som gäller när kineserna själva använder latinsk skrift, enligt statliga Språkrådet som är en avdelning inom myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Även på engelska gäller Beijing.

◾Värd för de 24:e olympiska vinterspelen.

◾Första gången en stad är värd både för sommar-OS och vinter-OS i och med att Beijing var värd för sommarspelen 2008.

◾Cirka 21 miljoner invånare i staden.

Foto: Karin Karlsbro, Renew Europe


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen