Ölkris i Sverige – “Ser nattsvart ut”

2024 08 15

Sveriges mindre ölbryggerier har det riktigt tufft just nu.

De senaste åren har varit utmanande för svensk ekonomi.

Hög inflation, snabbt höjda räntor och urholkade plånböcker har lett till att såväl hushåll som företag fått det jobbigt.

Särskilt svårt är det i vissa branscher.

Byggbranschen har som bekant ställts inför enorma utmaningar.

En annan bransch som har det väldigt svårt just nu är ölbranschen, rapporterar TV4.

“Ser nattsvart ut”

Mindre bryggerier känner av det ekonomiska läget rejält.

Enligt en ny rapport från branschorganisationen Sveriges oberoende bryggerier riskerar en tredjedel av Sveriges små och medelstora bryggerier att läggas ner i år.

– Det ser ganska nattsvart ut faktiskt, säger Nils Hultkrantz, verksam vid branschorganisationen.

“Slår mot efterfrågan”

Sveriges oberoende bryggerier fastslår i rapporten att framtiden ser dyster ut.

– Efter två tuffa är börjar många bryggerier nå smärtgränsen. Det är svårt att fortsätta höja priserna för att överleva - någonstans tar det ju stopp också för konsumenterna, och då står många inför att säga upp personal eller till och med lägga ner, säger ordförande Ayla Yavuzalp.

Vädjar till regeringen

Någonting som skulle kunna hjälpa är att en differentierad alkoholskatt kan ingå i budgeten för nästa år.

Det skulle kunna sänka skatten för små producenter.

– Det vore fantastiskt värdefullt om regeringen kunde sträcka ut en hand till branschen och värna en entreprenörsdriven kultur som skapat nya jobb på landsbygden och en uppskattad mångfald på ölhyllorna runt om i landet, fortsätter Yavuzalp.

Sänkningar på gång

Någonting annat som bryggerierna, tillsammans med övriga näringslivssverige, ser fram emot är kommande räntesänkningar från Riksbanken.

Storbanken SBAB bedömer att så många som fyra sänkningar kan komma att bli aktuella under hösten, givet att inflationen håller sig på en fortsatt låg nivå.

Det skulle innebära en stor lättnad för såväl företag som konsumenter som under de senaste åren har dragits med höga levnadskostnader.

Foto: M. Benitez

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen