Olika besked till Sverige och Finland

2022 10 07

Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan öppnar dörren för ett finskt inträde i Nato. Samtidigt fortsätter han att rikta skarp kritik mot Sverige.

På en pressträff i Prag, där Erdogan tillsammans med övriga ledare i Europa diskuterade en gemensam inställning till Ryssland och Belarus, fick presidenten frågor om Sveriges och Finlands pågående Natoansökningar.

Turkiet hotar att blockera ländernas inträde om de inte uppfyller det avtal som undertecknades på Natotoppmötet i Madrid.

Riktar kritik mot Sverige

Erdogan fortsatte att kritisera Sverige.

– Så länge som terrororganisationerna demonstrerar på Sveriges gator, och så länge terroristerna sitter i den svenska riksdagen, kommer Turkiet inte ha en positiv inställning till Sverige, sa presidenten, enligt Reuters.

Kan godkänna Finland

När Erdogan kommenterade relationen med Finland lät det annorlunda.

– Relationen med Finland är helt annorlunda än Sveriges och Turkiets. Finland är inte ett land där terrorister strövar fritt, sa presidenten och tillade:

– Nato kommer så småningom behöva fatta ett beslut. Om de fattar ett beslut till förmån för Finland kommer vi att göra allt som krävs av oss.

”Går in tillsammans”

Finlands statsminister Sanna Marin kommenterade Erdogans uttalande på en efterföljande pressträff.

Hon konstaterade att det är osannolikt att Finland skulle ansluta till Nato utan Sverige.

– Utifrån vårt perspektiv är det mycket viktigt att Finland och Sverige går in i Nato tillsammans eftersom vi tillhör den norra delen av Europa och  är från samma geopolitiska och säkerhetspolitiska sfär, sa statsministern.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Efterlängtade chips gör comeback – klassiker från 1980-talet

2025 01 15

Två saknade chipssorter från 2024 kommer nu att återvända till butikerna.

Det meddelar Estrella i ett pressmeddelande.

En av dem är en riktig klassiker.

– Båda gjorde kortare gästspel i fjol, och nu är det dags för dem att återta sina platser i snackshyllan, framhåller chipsjätten.

Klassiker från 1980-talet

Det handlar om populära “Dillskruvar” som framför allt gjorde succé vid lanseringen 1983 och sedan dess blivit något av en klassiker.

Från och till har den dock försvunnit från butikshyllorna, för att därefter återvända vid flera tillfällen.

Nu ska dillskruvarna förhoppningsvis bli kvar permanent.

– Genom åren har den fått trogna fans som till och med skapat en helt egen Facebookgrupp tillägnad skruvarna, förklarar Estrella och tillägger:

– Dillfavoriten är gjord av potatis som bakas, torkas och friteras för att uppnå perfekt form och krisp. Dillkryddan blir sedan pricken över i:et fulländar smakupplevelsen. Och inte nog med det, nu är skruvarna dessutom veganvänliga.

Dillskruvar och Västkustchips: Tryffel & Havssalt gör comeback. Foto: Estrella

"Limited edition"

Den andra chipssorten som återvänder är den som var en “limited edition” under våren 2024: Västkustchips Tryffel & Havssalt.

Efter att ha gjort succé under våren är den lyxiga smaken nu äntligen tillbaka och här för att stanna. Smaken av tryffel och havssalt är rik på umami och gifter sig perfekt med den milda svenska potatisen, skriver Estrella vidare.

Precis som dillskruvarna kommer även Västkustchips Tryffel & Havssalt att vara veganvänliga.

– Och certifierad med Svenskt Sigill för ett extra miljöansvar, adderar chipstillverkaren.

LÄS MER: Stoppad läsk gör comeback – var populär på 1980-talet

Säljs här

Dillskurvarna kommer i påsar om 80 gram och det rekommenderade cirkapriset blir 18,90 kronor.

Påsvikten för västkustchipsen blir 160 gram och kommer att kosta cirka 29,90 kronor per påse.

Chipssorterna väntas vara tillgängliga för försäljning från och med 20 januari och kommer att finnas i följande butiker och kedjor:

- Ica

- Coop

- Hemköp

- Willys

- City Gross

- Hemmakväll

- Foodora Market

- Välsorterade servicebutiker

Foto: Estrella

Text: Redaktionen


Plötslig smäll för bolånekunder – flera banker väntas göra samma sak

2025 01 14

I princip alla hade räknat med sänkta räntor under 2025.

När Riksbanken i december förra året gav besked om att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter var prognosen ljus.

– Om utsikterna står sig kan styrräntan sänkas en gång till under första halvåret 2025, framhöll myndigheten.

Många höjde därför på ögonbrynen när SBAB, en av Sveriges största banker för bolån, plötsligt höjde sina bundna räntor i fredags.

Förklaringen var att marknadsräntor med längre löptider har ökat, vilket orsakat ökade upplåningskostnader för banken.

Det har med andra ord blivit dyrare för bankerna att låna pengar – och den kostnaden går vidare till bolånetagarna.

"Troligt att bankerna höjer"

I måndags följde Danske Bank efter och gjorde samma sak som SBAB. Delvis till och med i form av en högre ökning än konkurrenten.

Och nu väntas ännu fler banker följa samma exempel.

– Jag kan inte tala för alla banker men det troliga är att bankerna kommer att höja sina bundna boräntor här och nu. Det ligger i farans riktning, säger Jesper Fjärstedt, makro- och ränteanalytiker på Danske Bank, till Svenska Dagbladet.

"Mycket stor ökning"

Den amerikanska 10-åriga obligationsräntan steg över en procentenhet tidigare i januari, från 3,7 procent till 4,8 procent.

En “anmärkningsvärd” ökning, enligt Jesper Fjärstedt, och som påverkar det som kallas bostadsobligationer, vilket är en form av värdepapper som säljs av banker när de lånar pengar och som de sedan betalar ränta på.

– Det här är en mycket stor ökning av obligationsräntan. Möjligen skulle man kunna förvänta sig en sådan uppgång under ett år, men även då vore det en betydande rörelse, säger analytikern.

Ekonomen: Agera omedelbart

Både Danske Bank och SBAB lämnade den rörliga tremånadersräntan oförändrad.

Prognosen från Danske Bank är att de bundna boräntorna stiger under de första månaderna under 2025, sedan ligger still under våren och faller igen till hösten.

Enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández bör man som bolånekund agera omedelbart om man funderar på att binda sin ränta.

– Står man och funderar på att binda bör man göra det nu i januari. Om vi blickar framåt pratas det mycket om nya USA-tullar som är inflationsdrivande, vilket talar för en fortsatt uppåtpress på långa räntor, säger han till DN.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen