”Ökar med 300 procent” – enorm uppgång slår mot hushållen

2026 03 05

Sverige står inför en enorm utmaning.

I takt med att AI-infrastrukturen byggs ut behöver elproduktionen öka dramatiskt.

Johan Hansson, forskare i tillämpad fysik vid Luleå tekniska universitet, bedömer att produktionen kommer att behöva öka med hela 300 procent.

– Folk tror att AI är en fri resurs från himmelen men det kräver extremt mycket resurser, säger Hansson till SVT Nyheter.

– AI kommer multiplicera elförbrukningen jättemycket.

Sverige i framkant

Nordiska företag ligger i framkant när det gäller AI-utveckling, vilket ökar behovet av storskaliga datacenter.

I Sverige planerar bland annat techjätten Microsoft en utbyggnad av sina datacenter i Gävle, Sandviken och Staffanstorp.

Anläggningarna slukar enormt mycket el, eftersom de är fulla av extremt kraftfulla datorer som kör dygnet runt och måste kylas konstant.

Slår mot hushållen

AI-teknikens enorma elbehov kommer sannolikt att slå mot hushållen. Elpriserna riskerar att stiga om efterfrågan är högre än tillgången.

– Sverige behöver öka sin elproduktion med motsvarande cirka 300 000 eluppvärmda villor. Varje år. En ökning som garanterat kommer att skaka om både producenter och konsumenter på elmarknaden, framhåller det statliga forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden (RISE) i ett uttalande.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

”Legat stilla i 30 år”

Jan Djurström, chef för enheten för elkraftssystem på RISE, uppger att det krävs omfattande investeringar för att möta de framtida behoven.

– Både tillståndsprocesser, marknadsmodeller och prisområden kan behöva ses över för att skapa förutsättningar för den här ökningen, säger han.

– Men utmaningen är att det tar lång tid att bygga produktion. Konsumtionen har i princip legat stilla i 30 år, men nu drar den iväg i stora kliv, och frågan är hur investeringarna i ny produktion ska kunna gå i takt med den här ökningen i efterfrågan.

LÄS OCKSÅ: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Foto: Sixties Photography

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen