Ökad oro för klimatförändringar – 9 Medelhavsländer sluter nytt avtal

2021 09 21

– Sommarens förödande skogsbränder hade tragiska konsekvenser för Medelhavsländerna. Klimatkrisen är inte längre ett avlägset hot; det har kommit till våra stränder, säger Greklands konservativa premiärminister Kyriakos Mitsotakis. Han var en av regeringscheferna som deltog vid klimatmötet som ägt rum i Aten, uppger The Guardian.

Nio länder enas

Följande nationer i Sydeuropa har överenskommit om avtalet:

Portugal

Spanien

Frankrike

Italien

Malta

Slovenien

Kroatien

Cypern

Grekland

Stor oro

Medelhavsregionen drabbades av extrem värme i somras som bidrog till svår torka, problem för livsmedelsproduktionen och jordbruket, våldsamma skogsbränder och ovanligt många som förlorade livet både vad gäller djur och människor på grund av värmen och torkan. Utvecklingen har skapat stor oro i länderna och regeringarna lovar nu att agera kraftfullare än tidigare mot klimatförändringarna.

En game changer

– Fram till nu har vi varit som spädbarn i vår respons när det gäller klimatinsatser genom internationella samarbeten. Det vi nu kommit överens om är en game changer. Det är första gången Medelhavsländerna enats om att hantera detta hot, säger Grekland talesperson Eleni Myrivili till Guardian.

ANALYS
Flera av de 9 regeringarna som sagt ja till avtalet är konservativa regeringar vilket understryker att kampen mot klimatförändringarna i många länder inte längre en höger-vänster-fråga på samma sätt som delvis varit fallet tidigare. Partierna måste helt enkelt prioritera kampen mot klimatförändringarna då trycket från väljarna ökat.

Den senaste tidens extrema klimathändelser har bidragit till att frågan om klimatet har seglat upp som en mycket prioriterad fråga i land efter land – alldeles oavsett vilka partier som dominerar i opinionsmätningarna eller som innehar makten.

Foto: M. Kaufman

Ryssland rasar mot Danmark: ”Förbereder militär konfrontation”

2025 09 17

Det har Danmarks regering beslutat.

– Regeringen har fattat ett principbeslut om att Danmark för första gången ska bygga upp en militär kapacitet med precisionsvapen med lång räckvidd som ska kunna träffa mål på stora avstånd och besegra fiendens hot från luften, säger statsminister Mette Frederiksen enligt DR.

– Situationen är allvarlig för Europa och för Danmark, och det råder ingen tvekan om att Ryssland kommer att vara ett hot i många år framöver, tillägger hon.

Ryssland rasar

Nu svarar Ryssland på Danmarks nya försvarsbeslut.

Landets ambassadör i Köpenhamn, Vladimir Barbin, beskriver beskedet som en krigsförklaring mot Ryssland.

– Ingen, någonstans, någonsin i världen har övervägt att offentligt hota en kärnvapenmakt. Dessa uttalanden kommer utan tvekan att tas i beaktning, framhåller Barbin i en kommentar till TV2.

– Från och med nu måste vi utgå från att Danmark inte bara överväger en direkt militär konfrontation med Ryssland, utan också förbereder sig för ett sådant scenario, tillägger ambassadören.

LÄS MER: Tyskland har ändrat sig – stort besked för Ukraina

”Vi måste kunna avskräcka”

Danmarks regeringen har vid 19-tiden inte kommenterat det ryska utspelet.         

Tidigare under onsdagen konstaterade statsminister Mette Frederiksen att Ryssland inte utgör ett direkt militärt hot mot Danmark i dag, men att ryssarna är en ”fara för Nato”.

Köpen av de nya långdistansvapnen handlar om att avskräcka Ryssland, betonar Frederiksen.

– Vår säkerhet bygger på att vi kan försvara oss, säger hon enligt DR.

– Vi måste kunna avskräcka attacker mot Danmark och Nato på ett trovärdigt sätt, och här räcker det inte med ett starkt luftförsvar, 

LÄS MER: ”Putin vet inte om det” – ryska armén har stoppats

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Natostyrkor har bordat fartyg

2025 09 17

Fartyget, som seglar under flagg från Saint Vincent och Grenadinerna, bordades när det befann sig i slussen i Kielkanalen. Fartyget har genomsökts och dykare har undersökt båtens skrov, rapporterar Der Spiegel. 

Tysk polis misstänker att fartyget har spionerat på landets kritiska maritima infrastruktur.

I slutet av augusti uppges besättningen ha skickat upp en drönare vars syfte var att ”spionera och ta bilder”.

Rysk besättning

Majoriteten av besättningen består av ryska medborgare och samtliga är gripna. De misstänks för att ha ”förebyggt hot mot Tysklands kritiska maritima infrastruktur” samt för ”spionage i sabotagesyfte och säkerhetshotande avbildning”, uppger Der Spiegel.

På väg mot Finland

Fartyget hade lämnat Rotterdam och var på väg mot Finland, rapporterar Iltalehti.

Fartygets destination ska ha varit hamnen i finska Euraåminne, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Del av skuggflottan?

Det är oklart om fartyget är en del av den ökända ryska skuggflottan.

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Malte Humpert är grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News. Han berättar att fartygen i skuggflottan ofta är dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger experten till Dagbladet.

LÄS MER: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar 

Foto: Nato

Text: Redaktionen