Ohållbar situation i Grekland – portar tusentals turister

2023 09 05

Turisterna har hittat till Grekland igen efter pandemin.

Medelhavslandet kryllar vanligtvis av turister från hela världen året om, men framför allt under sommaren.

Både fastlandet och de omkringliggande paradisöarna lockar mängder av besökare.

Under pandemin sjönk besöksantalen av förklarliga skäl, men i takt med att världen öppnat upp flockas turisterna igen.

På vissa håll har det dock blivit en alldeles ohållbar ketchupeffekt för grekerna.

Förbjuder delvis turister

Därför bestämmer nu Grekland att ett av landets mest populära turistmål måste dra ned på antalet besökare, rapporterar CNN.

Turister kommer därmed delvis att förbjudas.

Det handlar om den arkeologiska platsen Akropolis i Aten vars besöksantal måste ned till högst 20 000 per dag.

– En bokningssajt ska hålla reda på antalet besökare och tillämpa ett tidsystem, framhåller den amerikanska tv-kanalen.

"Obehagliga förhållanden"

Redan i augusti flaggade Greklands kulturminister Lina Mendoni för att besöksantalet, som då låg på 23 000 om dagen, var ett “stort antal”.

Situationen blev framför allt ohållbar på grund av att majoriteten av besökarna valde att anlända till Akropolis på morgonen.

– Vilket skapar obehagliga förhållanden för besökare och personal som försöker ta emot denna stora mängd människor, uttryckte den grekiska ministern till radiokanalen Real FM förra månaden.

Gäller från och med nu

Den nya förändringen med ett begränsat antal besökare gäller från och med den här veckan.

Under den närmaste tiden kommer systemet att testas. Fungerar det väl träder det sannolikt i kraft även permanent från och med april nästa år.

Med det hoppas Grekland kunna hantera folkströmmen samtidigt som man garanterar säkerheten och livslängden för Akropolis monument.

Grekiskt arv

Akropolis är en antik del av Aten som byggdes redan på 400-talet före Kristus.

Det är hem till såväl historiska ruiner och byggnader som artefakter.

Mest berömd är sannolikt Parthenontemplet som tillägnades gudinnan Athena.

– Platsen och dess monument bildar det största arkitektoniska och konstnärliga komplexet som världen ärvt av den grekiska antiken, framhäver Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Foto: A. Ischnopoulos

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen