OFFICIELLT: Ryssland riktar allvarliga anklagelser mot amerikan

2023 04 07

På fredagseftermiddagen har Ryssland officiellt anklagat den amerikanske journalisten Evan Gershkovich för spionage.

Gershkovich, som är anställd av tidningen The Wall Street Journal, nekar till anklagelserna.

Journalisten häktades av ryska myndigheter förra veckan och är den första amerikanska journalisten att häktas för potentiellt spioneri sedan slutet på kalla kriget, uppger Reuters.

– FSB-utredningen anklagade Gershkovich för spionage i sitt lands intresse. Han förnekade kategoriskt alla anklagelser och uppgav att han var engagerad i journalistisk verksamhet i Ryssland, framhåller en representant för säkerhetstjänsten.

Kommer överklaga

En domstol i Moskva kommer den 18 april att pröva ett överklagande för Gershkovichs advokater.

Gripandet har kritiserats från flera västerländska tjänstemän och journalistens arbetsgivare beskriver händelsen som “en ond skymf mot fri press”.

Under onsdagen sade USA:s utrikesminister Antony Blinken till sin ryske motsvarighet att Gershkovich måste släppas omedelbart.

– I mitt eget sinne råder det ingen tvekan om att han är felaktigt fängslad av Ryssland, vilket är exakt vad jag sa till utrikesminister Lavrov när jag talade med honom under helgen, menade Blinken.

Statshemligheter

Den ryska säkerhetstjänsten meddelar att journalisten häktats i staden Yekaterinburg.

Detta efter att han “inhämtat statshemligheter om militära industrier”.

Kreml menar att han utfört spionage med journalistik som bortförklaring.

Inte kommenterat

Vladimir Putin har ännu inte kommenterat händelsen.

Joe Biden väntas officiellt förklara att häktningen är felaktig, någonting som kan innebära att USA kommer arbeta hårt för att frigöra journalisten.

Formell process

USA:s utrikesminister hoppas att samtal kommer att fortsätta angående händelsen.

– Men jag vill se till att vi, som alltid, eftersom det finns en formell process, går igenom den och det kommer vi att göra, och jag förväntar mig att den snart kommer att slutföras, säger han enligt CNN.

Foto: Aaron-Burden resp Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen